- Om man kan imperativ- och preteritumformen av ett regelbundet verb kan man bilda alla former av verbet. Man kan också bilda adjektiv av verbet. Ibland kan man bilda alla andra verbformer och adjektiv om man bara kan en enda verbform. Sådana kunskaper får man om man lär sig verbens konjugationer, eller grupper.
- Verben delas in i fyra grupper:
- tre "svaga" grupper (grupp 1-3), där preteritumformen har en ändelse som slutar på e.
- en start grupp (grupp 4) utan preteritumändelse.
- Schema över verbgrupperna:
- Imperativformen slutar på vokal i grupp 1 (a) och grupp 3 (inte a). Då är presensändelsen -r.
- Imperativformen slutar på konsonant i grupperna 2 och 4. Då är presensändelse -er.
- Supinumformen slutar alltid på -t.
- Infinitivformen slutar på -a i alla grupper utom grupp 3.
Grupp | Imperativ | Presens | Preteritum | Supinum | Infinitiv |
1 | arbeta | arbetar | arbetade | arbetat | arbeta |
2 | ring | ringer | ringde | ringt | ringa |
3 | tro | tror | trodde | trott | tro |
4 | skriv | skriver | skrev | skrivit | skriva |
Grupp 1
imperativ | Ex. arbeta | ||||
imperativ | + | r | = | presens | Ex. arbetar |
imperativ | + | de | = | preteritum | Ex. arbetade |
imperativ | + | t | = | supinum | Ex. arbetat |
imperativ | infinitiv | Ex. arbeta |
- Imperativformen slutar på a i grupp 1. Därför finns det ett a före ändelsen i alla former.
- De flesta svenska verben tillhör grupp 1, t.ex. alla verb som slutar på -era och -na och alla nya verb.
- I tal uttalar man inte alltid preteritum- och supinimendelserna på verb som tillhör grupp 1, men man måste alltid skriva ut ändelserna.
imperativ | Ex. ring | ||||
imperativ | + | er | = | presens | Ex. ringer |
imperativ | + | de/te | = | preteritum | Ex. ringde, läste |
imperativ | + | t | = | supinum | Ex. ringt |
imperativ | a | infinitiv | Ex. ringa |
- Grupp 2-verb har -te
i preteritum om imperativ slutar på
ett tonlöst
ljud (s, k, p, t eller f).
Ex. läs läser läste läst läsa - Presens =
imperativ om imperativformen slutar på lång vokal
+ r eller l.
Ex. hyr hyr hyrde hyrt hyra
Ex. tål tål tålde tålt tåla - Om imperativ har kort
vokal och
slutar på t
eller d
faller d/t
bort före preteritumändelsen och supinumändelsen.
Ex. använd använder använde använt använda
lyft lyfter lyfte lyft lyfta - Om imperativ har lång
vokal och
slutar på d får preteritum -dde
och supinum -tt,
och vokalen får kort uttal.
Ex. led leder ledde lett leda
Ex. blöd blöder blödde blött blöda - Stavningsregel: m och n dubbeltecknas inte
före konsonant i svenskan. Därför skriver man t.ex. bara ett m i drömde och drömt och ett n i kände och känt, trots att de
andra formerna stavas med två m/n
(drömmer, känner).
Grupp 3
Ex. tro
imperativ | Ex. tro | ||||
imperativ | + | r | = | presens | Ex. tror |
imperativ | + | de/te | = | preteritum | Ex. trodde |
imperativ | + | tt | = | supinum | Ex. trott |
imperativ | infinitiv |
Vokalen har alltså kort uttal i preteritum och supinum.
Läs mer...
Vergrupp 4
Oregelbundna verb
Från: Svensk grammatik och ordbildning
6 kommentarer:
''Lasse får inte köra bil'' hur kan jag göra preteritum den mening.
Lasse fick inte köra bil.
Hej, jag är inte helt säkert men jag tror att regeln för Grupp3 preteritum är inte rätt. Det kanske vara 'imperative + dde --> preteritum'. Det är som vissar i exemplet (tro + dde= trodde).
Hej!
Det fanns fel i Grupp 3 i preteritumform med +te!
Andra sak: Kan ni ge ett exempel för ett verb som slutar med f i imperativform (grupp 2b)? Tack
Varför kommer inte verben i ordningen infinitiv, preteritum/imperfekt, perfekt.
pluskvamperfekt och futurum som i grammatikböcker på alla andra språk?
Jag tror det finns ett fel på supinum och imperativ för grupp 3 som det måste tillsätta ändelser dde och tt inte de/te.
Skicka en kommentar