Verbgrupperna

  1. Om man kan imperativ- och preteritumformen av ett regelbundet verb kan man bilda alla former av verbet. Man kan också bilda adjektiv av verbet. Ibland kan man bilda alla andra verbformer och adjektiv om man bara kan en enda verbform. Sådana kunskaper får man om man lär sig verbens konjugationer, eller grupper.
  2. Verben delas in i fyra grupper:
    • tre "svaga" grupper (grupp 1-3), där preteritumformen har en ändelse som slutar på e.
    • en start grupp (grupp 4) utan preteritumändelse.
    Dessutom finns det oregelbundna verb.
  3. Schema över verbgrupperna:
  4. Grupp Imperativ Presens Preteritum Supinum Infinitiv
    1 arbeta arbetar arbetade arbetat arbeta
    2 ring ringer ringde ringt ringa
    3 tro tror trodde trott tro
    4 skriv skriver skrev skrivit skriva
  5. Imperativformen slutar på vokal i grupp 1 (a) och grupp 3 (inte a). Då är presensändelsen -r.
  6. Imperativformen slutar på konsonant i grupperna 2 och 4. Då är presensändelse -er.
  7. Supinumformen slutar alltid på -t.
  8. Infinitivformen slutar på -a i alla grupper utom grupp 3.

Grupp 1

imperativ Ex. arbeta
imperativ     +      r = presens Ex. arbetar
imperativ +   de      =    preteritum       Ex. arbetade
imperativ +  t = supinum Ex. arbetat
imperativ infinitiv Ex. arbeta
  1. Imperativformen slutar på a i grupp 1. Därför finns det ett a före ändelsen i alla former.
  2. De flesta svenska verben tillhör grupp 1, t.ex. alla verb som slutar på -era och -na och alla nya verb.
  3. I tal uttalar man inte alltid preteritum- och supinimendelserna på verb som tillhör grupp 1, men man måste alltid skriva ut ändelserna.
Grupp 2

imperativ Ex. ring
imperativ     +     er    =    presens Ex. ringer
imperativ + de/te = preteritum     Ex. ringde, läste
imperativ + t = supinum Ex. ringt
imperativ a infinitiv Ex. ringa
  1. Grupp 2-verb har -te i preteritum om imperativ slutar på ett tonlöst ljud (s, k, p, t eller f).
    Ex. läs      läser       läste       läst      läsa
  2. Presens = imperativ om imperativformen slutar på lång vokal + r eller l.
    Ex. hyr      hyr      hyrde      hyrt      hyra
    Ex. tål       tål        tålde        tålt       tåla
  3. Om imperativ har kort vokal och slutar på t eller d faller d/t bort före preteritumändelsen och supinumändelsen.
    Ex. använd      använder      använde       använt     använda
        lyft          lyfter            lyfte              lyft          lyfta
  4. Om imperativ har lång vokal och slutar på d får preteritum -dde och supinum -tt, och vokalen får kort uttal.
    Ex. led      leder       ledde       lett      leda
    Ex. blöd    blöder    blödde     blött     blöda
  5. Stavningsregel: m och n dubbeltecknas inte före konsonant i svenskan. Därför skriver man t.ex. bara ett m i drömde och drömt och ett n i kände och känt, trots att de andra formerna stavas med två m/n (drömmer, känner).

Grupp 3

Ex. tro
imperativ Ex. tro
imperativ     +     r =     presens Ex. tror
imperativ +  de/te    =       preteritum     Ex. trodde
imperativ + tt =     supinum Ex. trott
imperativ     infinitiv

Vokalen har alltså kort uttal i preteritum och supinum.

Läs mer...
Vergrupp 4
Oregelbundna verb


Från: Svensk grammatik och ordbildning

6 kommentarer:

Unknown sa...

''Lasse får inte köra bil'' hur kan jag göra preteritum den mening.

Unknown sa...

Lasse fick inte köra bil.

Unknown sa...

Hej, jag är inte helt säkert men jag tror att regeln för Grupp3 preteritum är inte rätt. Det kanske vara 'imperative + dde --> preteritum'. Det är som vissar i exemplet (tro + dde= trodde).

Omar Al-Kumaim sa...

Hej!
Det fanns fel i Grupp 3 i preteritumform med +te!
Andra sak: Kan ni ge ett exempel för ett verb som slutar med f i imperativform (grupp 2b)? Tack

linnéa sa...

Varför kommer inte verben i ordningen infinitiv, preteritum/imperfekt, perfekt.
pluskvamperfekt och futurum som i grammatikböcker på alla andra språk?

Aukasha sa...

Jag tror det finns ett fel på supinum och imperativ för grupp 3 som det måste tillsätta ändelser dde och tt inte de/te.

Skicka en kommentar