Att skriva en insändare

En insändare skriver man för att man har något att säga, en speciell åsikt om något.
Eller så skriver man en insändare för att man vill att något ska hända,
eller så vill man att andra människor ska bli uppmärksamma på något.

Möjligen kommer du att få skriva några insändaren om du går en SAS* kurs.

Den här mallen gör det lättare att skriva en insändare.

1. Skriv en slagkraftig rubrik som tydligt säger vad insändaren handlar om.

2. Vad vill jag säga med min insändare? Tänk på att inledningen ska fånga läsarnas
intresse och presentera min åsikt/mitt budskap. Inledningen ska få läsaren
att vilja läsa vidare om vad jag har att säga.

3. Mina bästa argument och eventuell bakgrund till varför man skriver sin insändare.
Tänk på att ha en röd tråd genom hela insändaren.

(4. "Motståndarens" argument.)

(5. Mitt motargument.)

6. Sammanfattande av insändaren och min avslutande uppmaning.
Avslutningen ska knyta an till inledningen.

7. Skriv under din insändare med namn eller en signatur.


SAS - Svenska
som andraspråk, förkortat SAS.
mallen - modell, instruktion (template)
slagkraftig - intensiv, kraftfull, övertygande (intensive, hard-hitting)
inledning - introduktion, öppning, början (beginning, introduction)
budskap - meddelande (message)
röd tråd - argumentering (argument line)
motståndare - motspelare, antagonist (opponent, person presenting contras/counter-arguments)
knyta an till- ha samband med, relatera sammanställa ( relate to)

En insändare som följer mallen skulle då kunna se ut så här:

(1) Nu får det vara nog med mer grönt!

(2) Lokala myndigheter bör satsa mer pengar på att rensa upp de befintliga grönområden, där hundebajs förpestar barnens lek, istället att plantera mer träd.
(3) Nu för tiden, när vartredje Stockholmare lider av pollenallergi och äckliga hundbajshögar ligger tätt på gräsmattan, behöver man verkligen inte plantera mer träd i stan.
(4) En del säger att mer träd betyder att vara miljövänligare (5) men hur kan vi möjligtvis ta hand om nya gröna områden, om vi inte kan göra det med dem redan existerande?
(6) Stadsbornas pengar bör verkligen användas för viktigare saker!

(7) Allergiker och hundhatare från stan.


OBS!. Källan till "att skriva en insändare" är uttag från ww.lektion.se av Frida Siekkinen Grönqvist, ABF/Komvux, Göteborg
Ordlistan och insändaren själv, förberedd och skriven av lardigsvenska.com

Emfatisk omskrivning

En emfatisk omskrivning omformulerar en sats så att det man vill poängtera kommer först.
En emfatisk omskrivning är en satsklyvning och kallas också "kluven sats" på grund av att det blir två satser av en.
 
 Jag har lånat din bok.    Det är jag som har lånat din bok.
 Festen är på lördag.  Det är på lördag (som) festen är.
 Han kunde inte komma igår.  Det var igår (som) han inte kunde komma.
 Vem knackar på dörren?  Vem är det som knackar på dörren?
 Vad hette han?  Vad var det han hette?
 Jag älskar honom och ingen annan!  Det är han (som) jag älskar.

När någon särskild del av satsen är viktig, kan man visa det med emfatisk omskrivning.
Man använder orden det är eller det var (i frågor är det eller var det)... som.
t.ex. Är du äldst i klassen ~~ Är det du som är äldst i klassen?

OBS.! Om som inte är subjekt, kan det utelämnas.
t.ex. Kom han hit igår? ~~ Var det igår (som) han kom hit?

Kom ihåg att tänka på tempus när du använder en emfatisk omskrivning!

Några exempel följer:

Var det förra månaden (som) du åkte till Kroatien?            
                                    (Åkte du till Kroatien förra månaden?)

När är det (som) Katarina fyller år?             
                                    (När fyller Katarina år?)

Är det här man anmäler sig till uppehållstillstånd?       
                                    (Anmäler man sig för att ansöka om uppehållstillstånd här?)

Är det hon (som) jag ska prata med?                                 
                                    (Ska jag prata med henne?)

Var det klockan 18 vi skulle träffas?                                  
                                    (Skulle vi träffas kl 18?)

Är det Warszawa som är Polens huvudstad sedan 1596?   
                                    (Är Warszawa Polens huvudstad sedan 1596?)

Konditionalis

Konditionalis betyder ursprungligen "villkor".
Man förstår det kanske bättre, om man jämför med det engelska ordet "conditions".

Det finns två olika slags konditionalis:

1. "Konditionalis 1" användar man för att beskriva handlingar eller tillstånd som kan inträffa vid vissa villkor i nutiden.
Detta tempus bildas alltid med hjälpverbet "skulle" och infinitiv av huvudverbet.

Om Lars kom hem, skulle Sara bli glad.

2. "Konditionalis 2" använder man för att beskriva handlingar eller tillstånd som kunde ha hänt i dåtiden vid vissa villkor.
Detta tempus bildas alltid med hjälpverbet "skulle" och "ha" samt supinum av huvudverbet.

Jag skulle ha utbildat mig till dataingenjör, om jag hade varit bättre i matte.



I de här situationerna....

Nu      Jag är inte frisk, så jag åker inte till Malmö.
Då      Jag var inte frisk, så jag åkte inte till Malmö.

... kan man tänka så här:

Nu    Om jag var frisk, skulle jag åka till Malmö.
                (Var jag frisk, skulle jag åka till Malmö.)

Då   Om jag hade varit frisk, skulle jag ha åkt till Malmö.
                (Hade jag varit frisk, hade jag åkt till Malmö.)


Situation "nu"      Om...  imperfekt..., skulle... infinitiv...
Situation "då"      Om... hade supinum..., skulle... ha supinum...

Personligt tycker jag att det är nyttig att lära sig hur använder man konditionalis, eftersom de förekommer även i nutida språk:

Hinner jag, så kommer jag.
Snöar det, blir tävlingen inställd.


Och här några exempel:

  • pengar > DVD spelare
Om jag hade pengar, skulle jag köpa en DVD spelare.

  • det regnar, så vi går inte på promenad
Om det inte regnade, skulle vi gå på promenad.

  • tid > tennis
Om jag hade tid, skulle jag spela tennis.

  • han åkte inte till England, han hade inte råd
Hade han haft råd, hade han åkt till England. / Om han hade haft råd, skulle han ha åkt till England.

  • jag var inte hemma, så jag såg inte filmen om Turkiet.
Hade jag varit hemma, hade jag sett filmen om Turkiet. / Om jag hade varit hemma, skulle jag ha sett filmen om Turkiet.

  • jag är så trött, jag orkar inte se den där filmen
Om jag inte vore* så trött/ Om jag inte var så trött, skulle jag orka se den där filmen.

  • inte sjuk > till jobbet
Om jag inte vore **sjuk/ Om jag inte var sjuk, skulle jag gå till jobbet.

**OBS! Verbform "vore" är konjunktiv. Den här formen använder man knappast längre när man pratar och den moderniseras genom att använda form "var" istället.

Partikelverb Quiz

A. Kombinera partikelverb med betydelserna.
passa på A. komma ihåg
göra av med B. ta chansen - utnyttja ett bra tillfälle
slå in C. tycka om
hålla av D. välkomna, få
ta emot E. göra ett snabbt och oplanerat besök
se upp F. bli frisk från, glömma
känna igen G. klä på sig
komma över H. betala, förbruka
ta på sig I. paketera
komma förbi J. akta sig

  

B. Välj bland partikelverben i övning A och skriv dem i rätt form där de passar in.
1. Du behöver presenten!
2. Jag honom från en TV-film.
3. Emma har mycket pengar idag.
4. Jag nya medlemmar och registrerade dem
5. att boka din sista minuten-resa idag och spara in massor av pengar.
6. Du behöver inte boka tid, det är bara att .
7. Hon hade svårt att sin mans död.
8. för dörrarna, dörrarna stängs!
9. Han   vanliga kläder, en byxa med en tröja.
10. Jag min tjej väldigt mycket.

  

Quiz om verbformer

Fyll i rätt form av verben som saknas.

#
Imperativ Infinitiv Presens Preteritum Supinum
1. skrik skrika skriker skrikit
2. försvinn försvinna försvinner försvann
3. bjud bjuda bjuder bjudit
4. sjung sjunga sjunger sjungit
5. skriv skriva skriver skrivit
6. kom komma kommer kom
7. håll hålla håller hållit
8. ät äta äter ätit
9. stödja stöder stödde stött
10. umgås umgås umgick umgått
11. - veta vet vetat
12. - vilja ville velat
13. le le ler lett
14. - kunna kunde kunnat
15. gråt gråta gråter
gråtit
16. tro tro tror
trodde
17. läs läsa läser
läst
18. - finns
fanns funnits
19. njut njuta njuter
njutit
20. hyr hyra hyrde hyrt



  

Satsadverbialets placering i huvudsats

1. Satsadverbialet står oftast efter gruppen subjekt-verb/verb-subjekt.

subjekt verb1  satsadverbial
verb1 subjekt satsadverbial
 
Ulrike dricker inte sprit.
s v1 x   o
Ulrike har aldrig druckit sprit.
s v1 x v2 o

Dricker hon inte sprit?
v1 s x   o
Har hon aldrig druckit sprit?
v1 s x v2 o

OBS! s
v1
x
o
v2
- substantiv
- verb 1 (det första verbet i meningen)
- satsadverbial
- objekt
- verb 2
                                      
2.  Satsadverbialet står efter ett obetonat pronomen som objekt (personligt eller reflexivt) när satsen bara innehåller en enkel verbform.

Jag träffar inte Clara varje dag.
Jag hörde inte väckarklockan i morse.
Drick inte vattnet!
Lägg inte nycklarna på bordet! 
 

< Jamför >


 
Jag träffar henne inte varje dag.
Jag hörde den inte i morse.
Drick det inte!
Lägg dem inte på bordet!
Frida tvättar sig inte före frukost.
Lisa målar sig aldrig.
Vi lägger oss alltid sent.

3. Observera att man har normal placering vid:

- två verb
Erik ska inte gratulera Oskar.
Kristin har inte lagt nycklarna på bordet.      
Erik ska inte gratulera honom.
Kristin har inte lagt dem på bordet.

- sammansatta verb (verb + partikel/preposition)
Jag tycker inte om Helena.
Vi hälsar alltid på farbror Lars på somrarna.
Jag håller inte med Anna.
Marcus känner inte igen det här huset.
Jag tror inte på Daniel.
Tänk inte mer på det där problemet nu!
Jag tycker inte om henne.
Vi hälsar alltid på honom på somrarna.
Jag håller inte med henne.   
Marcus känner inte igen det.
Jag tror inte på honom.
Tänk inte mer på det nu!