Påskpynta och åta påskgodis - det är det som gäller!


Påsken är den största kristna högtiden.
Men på senare tid har påskhögtiden förlorat mycket av sitt religiösa innehåll och blivit en sekulariserad familjehögtid där man blandar gammal folktro, fornnordiska och kristna traditioner.

Att påskpynta, måla om påskägg och äta påskgodis är förknippad med påsken.
Barn får påsklov i skolan och många klär ut sig till påskkärringar.
I vissa delar av Sverige går de sedan runt, ringer på, önskar glad påsk och överlämnar små tecknade påskkort som de själva ritat.
Som tack bjuds de vanligen på godis, småpengar eller någon annan liten gåva.

En annan känd påsksymbol som ofta förknippas med påskägg är påskharen.
Enligt traditionen kommer han med (påsk)ägg till barnen. I många familjer anordnas små lekar där påskäggen göms någonstans i huset eller i trädgården och barnen får leta efter dem, i tron att påskharen gömt påskäggen. 
I påsk äter vi lax, lamm, sill och ägg men påskens storsäljare är söt. Ni kanske känner till traditionen att fylla ett pappägg med godis? Den startade 1850 i Tyskland och kom till Sverige i början på 1900-talet. Ska ni också gömma ett pappägg med godis till barnen i år? Det ska jag :) 
Glad Påsk allihopa


Relativa pronomen




"Relativa pronomen" är ord som används istället för något som har kommunicerats förut.

Vi kan använda det istället för ett substantiv eller pronomen:


vars  
  • Amir bodde i huset, vars fönster var söndriga, och lagade dem.
  • Manuel har en katt, vars namn är Misse-Kisse.
    som  

    • Där kommer flickan, som log mot mig igår.
    • Här springer Noelia, som är lärare, för att träffa sin pappa.




    vilken, vilket, vilka  
    • Hämta brevet, vilket jag har fått från Försäkringskassan, och ge det till Axil.
    • Han skulle göra läxor, vilka var ganska svåra.



    vilkas 

    • Min granne har två hundar, vilkas tassar behöver klippas.




    vad
    • Majken förstår inte vad fröken menar.



    Vi kan även använda relativa pronomen istället för en hel kommunikation:


    vilket
    • Petra vill klättra upp för Mt. Fuji, vilket är inte lätt.
    • Moris bad Angelika att komma snart, vilket hon lovade.




    OBS! Vi skriver om relativa pronomenet "vad som" och "det som" snart :)


    10 nyttiga uttryck

    Show English Definitions
    få reda på
    få veta något to find out
    • Hur kan man få reda på vem som ringer med dolt nummer.
    • Med ett personnummer kan man få reda på en stor mängd personuppgifter.
    löna sig
    få ett bra resultat så att man blir nöjd, pay off
    • Det lönar sig alltid att sluta röka.
    • Ibland lönar det sig att ta risker.
    låta bli
    inte göra så refrain from, avoid
    • Ibland när jag får okända mail försöker jag låta bli att titta på dem.
    • Det gick inte att låta bli.
    • Det är bäst att låta bli att dricka alkohol under graviditeten.
    varva ner
    bli lugnare, koppla av take it easy, relax, wind down
    • Det tar nagra dagar att varva ner helt.
    • Varva ner i tid för att kunna sova gott.
    • Att läsa en bok eller ta en lugn promenad är bra sätt att varva ner.
    måla upp
    beskriva något depict
    • Måla inte upp för höga förväntningar och jämför dig med andra.
    • Han målade upp en mörk bild av världens framtid.
    i onödan
    utan att det är nödvändigt unnecessarily
    • Jag vet att jag stressar i onödan, men jag kan inte låta bli.
    • Varje år slängs över 70 kilo mat per person i Sverige i onödan
    vara rädd om
    vara försiktig och inte skada någon/något be careful with
    • Det är viktigt att man är rädd om sina nycklar.
    • Livet är en sak som man måste vara rädd om.
    i förväg
    tidigare än någon/något in advance
    • Hon funderar i förväg vad hon ska säga till dem.
    • Det är bäst att beställa biljetterna i förväg.
    • Hur långt i förväg ska man boka plats?
    dyka upp
    komma plötsligt emerge, appear
    • Dyker det upp ett nytt projekt som verkar intressant? Anmäl ditt intresse för att vara med.
    • Ett nytt problem har dykt upp.
    tack och lov
    används när man är glad och lättad över att allt ändå har gått bra thanks god
    • Tack och lov är det fredag idag.
    • Tack och lov att hon inte gör det ofta.

    1000 mest använda ord

    Bygga grunden till svenska språket: att lära sig 1000 mest använda ord
    När man börjar studera ett nytt språk lär man sig ofta ord på mer eller mindre slumpvist sätt. 
    Man läser texter eller talar och lär sig ord som man inte kunde tidigare. Det går bra men kanske, åtminstone i början, är det mer effektivt att lära sig de mest använda orden i språket.

    Genom att lära sig t.ex. 1000 mest använda ord i svenskan bygger man bra underlag för vidareutveckling. Utan att kunna dessa ord är det omöjlig att bli flytande i svenskan. 1000 vanligaste ord i svenska representerar faktiskt ungefär 80 - 90 % av de orden som man använder regelbundet i vardagliga sammanhang. Därför genom att plugga dessa ord (minns både aktivt och passivt ordförrådet) kan du accelerera din inlärning: efter det kan du redan 80-90 % av språket!

    Bra ordlistor för vanligaste svenska ord finns redan på nätet, t.ex.:
    Institutionen för svenska språket vid Göteborgs Universitet har skapat ordlistor på grund av olika material (tidningar, bloggar, böcker, osv.). För att lära sig mest nyttiga ord för vardagliga situationer är det kanske bästa att använda tidningar eller bloggar som källor, t.ex: ”GP 2013” (Göteborgs Posten), ”Bloggtexter 2006–2013” (För att skapa ordlistan ladda ner filen i sidan och öppna den i Excel.  Ord är i frekvensorder):
    En annan bra källa för vanligaste ord är svenska wiktionary:


    skrivet av Tuukka
    Tuukka läser svenska på B2 nivå och flyttade nyss till Sverige från Finland. Han kommer att bidra till bloggen under hösten och dela med sig av sina kunskaper i strategier vid språkinlärning. 

    Barnomsorg till alla


    Alla barn i Sverige har rätt till någon som tar hand om dem när föräldrarna jobbar.
    Frän ett års ålder har barnet rätt att vara på en förskola eller hos en dagmamma. Det är för att båda föräldrarna ska kunna jobba eller plugga på dagarna.
    I förskola får barnet vara till det fyllt fem år.

    Det är kommunen som har ansvar att se till att det finns plats för alla barn på förskola. 
    I begreppet förskola ingår det som tidigare delades upp i daghem och deltidsgrupp. Daghemmen (dagis) var då till stor del till för att ta hand om barnen medan föräldrarna arbetade, medan lekskolan (lekis eller deltidsförskola) var skolförberedande verksamhet tre timmar på förmiddag eller eftermiddag för de barn som snart skulle börja skolan. 
    Det är många som kallar förskolan för dagis idag.

    Det finns också öppna förskolor. Där behöver barnet ingen egen plats utan kan komma när det vill några timmar varje dag. 
    Skillnaden är att på den öppna förskolan måste en vuxen följa med barnet.
    Det mesta av kostnaderna för att gå på en förskola betalas av staten.
    Men en liten summa måste föräldrarna betala. 
    Hur mycket det kostar beror på hur mycket de tjänar. Den som tjänar mycket får betala mer. Men det finns en högsta summa. 
    Om flera barn från samma familj går på förskola så blir det billigare.

    Förskolans läroplan säger att ”förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande”. 



    dagmamma - dagbarnvårdare, någon som är anställd av kommunen och bedriver barnomsorgsverksamhet i sitt eget hem
    kommun  ett territoriellt avgränsat område, administrativ enhet för lokalt självstyre, eng.: municipality
    följa med (följde med, följt med) - hänga med, medfölja
    präglas av - kännetecka, ge form
    omvårdnad - omsorg, skötsel, tillsyn
    fostran - upplärning, utbildning, skolning
    genomföra - implementera, fullfölja
    utmana - inbjuda eller locka till kamp, trotsa, provocera, stimulera




    Källa: Sverige en lättläst faktabok (8 sidor), sv.wikipedia.org, utbildningsguiden.nu, synonymer.se

    Partikelverb - gå

    gå av
    lämna ett fordon, t.ex. en buss. get off
    - Jag ska gå av vid en tidigare station.
    gå bort
    [1] dö. die
    [2] försvinna.
    - Min äldsta hund gick bort för några dagar sedan. (1)
    - Den här fläcken kommer aldrig gå bort(2)
    gå igen
    stängas.
    Dörren gick igen och det blev mörkt i rummet.
    gå igenom något
    [1] läsa eller granska något från början till slut.
    [2] uppleva något som är svårt.
    De går igenom förslaget till budget. (1)
    Hon har gått igenom många svårigheter. (2)
    gå ihop
    [1] fungera tillsammans.
    [2] stämma.
    - Dom färgerna går bra ihop. (1)
    - Ekonomin går inte ihop. (2)
    gå in på något
    tala om något.
    - Vi har inte tid att gå in på detaljer.

    gå med på något
    acceptera något
    - Jag går inte med på deras förslag.
    gå ner
    [1] (om t.ex. vikt eller pris) bli mindre eller lägre.
    [2] (om solen) sjunka och inte längre synas på himlen.
    Jag har plötsligt gått ner i vikt, trots att jag inte tränar. (1)
    Bensinpriset har gått ner 85 öre under aprils tre första veckor. (1)
    Det var fint när solen gick ner över sjön. (2)
    gå upp
    [1] öka.
    [2] (om solen) synas på himlen.
    [3] stiga upp ur sängen på morgonen.
    Priset för en lägenhet i Stockholm har gått upp med 38 procent på fem år. (1)
    Jag brukar börja jobba innan solen går upp. (2)
    Jag gick upp tidigt för att hinna med tåget. (3)
    gå till
    hända.
    Vi håller på att utreda hur olyckan gick till.
    gå ut
    [1] gå t.ex. en restaurang eller en pub för att roa sig.
    [2] ta slut.
    Jag går ut och äter lunch med mina kollegor. (1)
    Din nuvarande bindningstid går ut nästa vecka. (2)
    gå åt
    [1] behövas.
    [2] ta slut.
    Julen är en högtid då det går åt mycket pengar. (1)
    Biljetterna har gått åt som smör i solsken. (2)
    gå över
    sluta eller försvinna.
    Jag hoppas att din smärta har gått över.

    Vanliga språkfel - särskrivningen


    Ett av de allra mest frekvent förekommande språkfelen i svenskan idag är särskrivningen.

    Att särskrivningar blivit ett allt mer påtalat problem kan till viss del bero engelskans inflytande. I engelskan skriver man i regel isär substantiv, men huvudregeln för det svenska språket är att skriva ihop.

    I engelskan kan ett nytt ord till en början särskrivas (care taker), sedan förses med bindestreck (care-taker) och till sist, när det är etablerat, sammanskrivas (caretaker).

    Det är alltså ganska möjligt att det är de engelska influenserna som är skyldiga till detta vanliga språkfel i svenska språket.
    Visst ska vi alltid tänka på att skriva ihop sammansatta ord. Stekt fisk lever, fel anmäld, hög stadielärare, blond hårig sjuk sköterska. Även om exemplen orsakar missförstånd och gör språket mindre begripligt så är ofta roliga, tycker jag i alla fall ;)
    sjuk hus
    sjukhus
    lång hårig sjuk sköterska
    långhårig sjuksköterska
    kassa apparater
    kassaapparater
    jätte rolig
    jätterolig
    katt mat
    kattmat
    stekt fisk lever
    stekt fisklever
    påsk ris
    påskris
    fel anmäld
    felanmäld



    Källan: rejbrand.se, hemsida24.se, http://spraktidningen.se/, synonymer.se

    Sämre betyg för elever i den svenska skolan

    Eleverna i den svenska skolan har allt sämre kunskaper. 
    2013 hela 13,1 procent klarare inte sin behörighet till gymnasieskolan.
    Vilka elever det är som drabbats skiljer sig åt mellan olika ämnen.
    Dessutom har det blivit allt svårare att rekrytera bra lärare. 
    Vi pratar om en nedgång i lärarkompetensen. Detta är problematiskt med tanke på att lärarna är skolans viktigaste resurs.
    Ungdomar som växer upp i problemområden klarar sig allt sämre i skolan och får sämre betyg. Det visar nya siffror från Statistiska centralbyrån, SCB. SCB har undersökt elevernas betyg i 38 problemområden i Sverige. Undersökningen visar att allt färre elever har godkända betyg när de går ut nian
    1998 hade 73 procent av eleverna som gick ut nian godkända betyg.
    År 2013 hade bara 68,7 procent av eleverna i de här områdena godkända betyg.
    Av Sveriges alla skolelever går 87 procent ut nian med godkända betyg men de svenska skolorna har blivit alltmer olika varandra. Det finns alltså både bra och dåliga skolor.  

    dålig - sämre - sämst - av låg kvalitet 
    behörighet - tillstånd, kompetens, erforderliga kvalifikationer 
    ämne, -t - (utbildning) kurs, disciplin 
    nedgång - försämring, minskning, fall, sänkning
    med tanke på - med hänsyn till, i detta avseende
    resurs - vanligen i plural: resurser, hjälpmedel, tillgång(ar)
    ett betyg, -et - bevis, intyg, kunskap
    ett problemområde, -t - här: stadsdel eller ort där finns oroligheter som t.ex. hög arbetslöshet, etc. 
    växa upp (växer - växte - växt upp) bli vuxen 
    klara sig (klarar - klarade - klarat sig) - lyckas, komma sig upp, hanka sig fram
    en undersökning, - ar - förfrågning, research (review, study)
    få -  färre  som beskriver ett litet antal (few)
    godkända betyg - betyg som tillåter att gå vidare från grundskolan till gymnasiet 
    att går ut nian - sluta 9-åriga skolan, sluta grundskolan 
    olika - varierande, skiftande,diverse, växlande
    både .. och - såväl.. som

    OBS! ”Både…och” är en konjunktion som binder två ord och berättar att de hör ihop.


    8 SIDOR/TT
    http://fof.se/tidning/
    snackasvenska.worldpress.com
    svt.se
    synonymer.se
    tyda.se