Dagens ord - löv

ett löv - lövet - några löv - löven
ett blad - bladet - några blad - bladen

En oftast grön och tunn del på träd och andra växter.

På hösten tappar träden sina löv.

Ordet löv är synonymt med blad och används om blad på vissa träd och buskar.

blad
1. En grön och tunn liten del på ett träd eller t.ex. en blomma.
2. Ett papper som man kan skriva på.

Perfekt particip

Perfekt particip används som ett adjektiv och böjs nästan som ett adjektiv.

Perfekt particip har samma stam som supinum.

Perfekt particip kan fungera också som pasiv. 

/ Perfekt particip is used as adjective and declines almost the same way as adjectiv. Perfekt particip has the same root (primary lexical unit of the word) as supinum. It can be used as passiv as well. /

Grupp	Supinum	Obestämd Form	Ändelse	Bestämd form	Ändelse
1	Jag har tvättat kläderna. tvätta – to wash	Tröjan är tvättad. Linnet är tvättat. Strumporna är tvättade.	-d -t -de	Den tvättade tröjan är våt.	-de
2a	Jag har hängt upp tvätten. hänga upp – to hang (up)	Tröjan är upphängd. Linnet är upphängt. Strumporna är upphängda.	-d -t -da	De upphängda byxorna torkar till i morgon.	-da
2b	Jag har köpt mat till helgen köpa – to buy	Maten är köpt. Vinet är köpt. Blommorna är köpta.	-t -t -ta	Den köpta maten ligger i kylskåpet.	-ta
3	Jag har sytt färdigt jackan. sy/sydde/sytt – to sew	Kragen är sydd. Skärpet är sytt. Ärmarna är sydda.	-dd -tt -dda	Den färdigsydda jackan är för liten.	-dda
4 oregelb. verb	Jag har strukit kläderna. stryka/strök/strukit – to iron	Blusen är struken. Hårbandet är struket. Byxorna är strukna.	-en -et -na	Det strukna hårbandet hänger på stolen.	-na

 

Obs1! Perfekt particip av partikelverb

Sonia åt upp alla kakor      >>  Alla kakor är uppätna.

Hunden har sprungit bort   >>  Hunden är bortsprungen.

 

Obs2! Om verbets stam slutar på en av tonlosa konsonanter, dvs. ”s”, ”p”, ”t”, ”k”, ”x”, får perfekt particip en ”t” – ändelse.

rök/a - Tycker du om rökt kött?

gift/a – Anna är gift med Oskar.

Verbgrupperna
Verbgrupp 1-3
Verbgrupp 4

Motsatser

Tom / Full	Lycklig / Ledsen	Tung / Lätt	Ny / Gammal
Upptagen / Ledig	Snabb / Långsam	Avlägsen / Nära	Glad / Arg
Frisk / Sjuk	Dyr / Billig	Kall / Het	Mörk / Ljus
Ren / Smutsig	Vaken / Sovande	Gammal / Ung	Mjuk / Hård

Läs mer »

En Saga - Rävhonan

Det var en gång rävhona. Hon hade fem ungar. Hon tyckte att hennes ungar var vackra, snälla och underbara. Ingenting som ungarna gjorde var fel. Rävhonan tyckte att de var bäst i världen. Om de bråkade med andra ungar, sa hon:

- Mina barn är snälla. Det är de andra, som är dumma.

Om någon annan hona talade om sina ungar, sa hon:

- Ja, ja, men de är inte alls så snälla och vackra som mina.

Rävhonan var fattig. Hon hade inte tid att jaga. Hon måste ta hand om sina bortskämda ungar.

- Vad ska jag göra? tänkte hon. Jag har ingen mat. Jag har inget arbete. jag har inga pengar.

Rävhonan var mycket orolig. Hon och ungarna måste ha mat.

- Jag går ut i världen. Jag kanske kan hitta ett arbete, tänkte hon.

Rävhonan tog med sig sina fem ungar och gick. När de hade gått en stund, mötte de en kanin.

- Hej, hej, kära vän! Hur är det med dig? Du ser inte glad ut, sa kaninen.

- Jag har ingen mat och inga pengar. Mina ungar är hungriga, sa rävhonan.

- Du måste arbeta. Det gör jag. Jag är ute hela dagarna och skaffar mat till mina ungar, sa kaninen.

- Det är lätt för dig. Du kan lämna dina ungar ensamma.

- Det kan väl du också göra?

- Nej, mina barn är vackrast i skogen. Jag måste passa dem, så att ingen tar dem.

- Oj, det var synd om dig. Nu måste jag skutta iväg. Hej då och lycka till!

Kaninen skuttade iväg till en trädgård, där det fanns morötter.

Efter en stund upptäckte rävhonan att den minsta ungen hade försvunnit. Hon blev mycket rädd. Hon började gråta.

En hund kom förbi.

- Hej, kära vän! Hur är det med dig? Varför gråter du? Kan jag hjälpa dig? frågade hunden.

- Det är inte bra. Min minsta unge har försvunnit.

- Stackars dig. Hur sen den ut?

- Det är den vackraste ungen i skogen?

- Om jag ser den, så ska jag säga till dig. Nu måste jag iväg. Jag har ungar hemma. Jag ska skaffa mat till dem.

En lejonhona var ute och gick i skogen. Hon var hungrig. Hon letade efter något att äta till sig och sina ungar.

Bakom en sten hittade hon rävungen.

- Usch, en sådan ful unge. Pälsen är inte fin och gul, som mina ungars. Nosen är lång och smal. Det är inte vackert. Den här en konstig svans. Och den är alldeles för mager! Den kan man inte äta.

Lejonet gick vidare. Snart mötte hon rävhonan.

- Hej, hej, kära vän. Varför är du ledsen?

- Min minsta unge har försvunnit.

- Hur ser det ut?

- Det är den vackraste ungen i skogen. Den har vacker, tjock päls. Den har en underbar nos. Svansen är röd och lurvig. Ögonen är som diamanter.

- Den har jag inte sett. Jag såg en unge bakom stenen, men det kan inte vara din. Den ungen som jag såg var mycket ful. Den hade röd päls och lång nos. Ögonen var inte som diamanter. Mina ungar är mycket vackare.

Rävhonan tittade bakom stenen. Där låg hennes unge. Nu såg hon att den var mager. Hon förstod att hon måste lämna sina ungar som andra mammor. Hon måste gå och skaffa mat till dem.

Från den dagen slutade hon att skryta över sin ungar. Hon förstod att alla mammor tycker att deras barn är de vackraste som finns.

från "Sagor från andra länder", Birgitta Öbo Andreasson

• bråkade med: argue, rag
• jaga: hunt
• ta hand om: to take care of
• bortskämd: spoilt
• tog med sig: to take, to bring with
• en stund: while, time
• lämna ngn ensam: to leave somebody alone
• passa: to look after
• skutta iväg: to jump away
• upptäckte: to find out
• försvunnit (försvinna): disappear, get lost
• kom förbi: come by, drop by
• stackars dig: poor you!
• skaffa: provide, obtain
• leta efter: to look for
• sådan: such
• päls -en: fur
• lurvig: rough, shaggy
• sten -en: rock, stone
• diamant -en: diamond
• skryta över: to boast, exaggerate about oneself

Oregelbundna verb

Imperativ	Infinitiv	Presens	Preteritum	Supinum
ange	ange	anger	angav	angett/angivit
anse	anse	anser	ansåg	ansett
avgör	avgöra	avgör	avgjorde	avgjort
avstå	avstå	avstår	avstod	avstått
be	be	ber	bad	bett
bestå	bestå	består	bestod	bestått
-	-	bör	borde	bort
dra	dra	drar	drog	dragit
-	duga	duger	dög/dugde	dugit
dyk	dyka	dyker	dök/dykte	dykit
dö	dö	dör	dog	dött
dölj	dölja	döljer	dolde	dolt
ersätt	ersätta	ersätter	ersatte	ersatt
fortsätt	fortsätta	fortsätter	fortsatte	fortsatt
framstå	framstå	framstår	framstod	framstått
få	få	får	fick	fått
förstå	förstå	förstår	förstod	förstått
förutsätt	förutsätta	förutsätter	förutsatte	förutsatt
ge	ge	ger	gav	gett/givit
gläd	glädja	gläder	gladde	glatt
gå	gå	går	gick	gått
gör	göra	gör	gjorde	gjort
ha	ha	har	hade	haft
-	heta	heter	hette	hetat
-	ingå	ingår	ingick	ingått
inse	inse	inser	insåg	insett
kom	komma	kommer	kom	kommit
-	kunna	kan	kunde	kunnat
le	le	ler	log	lett
lev	leva	lever	levde	levt
ligg	ligga	ligger	låg	legat
lägg	lägga	lägger	la	lagt
missförstå	missförstå	missförstår	missförstod	missförstått
-	-	måste	var tvungen	varit tvungen
se	se	ser	såg	sett
skilj	skilja	skiljer	skilde	skilt
-	-	ska	skulle	-
smaksätt	smaksätta	smaksätter	smaksatte	smaksatt
sov	sova	sover	sov	sovit
sprid	sprida	sprider	spred	spridit
stjäl	stjäla	stjäl	stal	stulit
stå	stå	står	stod	stått
stöd	stödja	stöder	stödde	stött
svälj	svälja	sväljer	svalde	svalt
säg	säga	säger	sa	sagt
sälj	sälja	säljer	sålde	sålt
sätt	sätta	sätter	satte	satt
ta	ta	tar	tog	tagit
tillsätt	tillsätta	tillsätter	tillsatte	tillsatt
umgås	umgås	umgås	umgicks	umgåtts
uppge	uppge	uppger	uppgav	uppgivit
utgå	utgå	utgår	utgick	utgått
var	vara	är	var	varit
-	veta	vet	visste	vetat
vik	vika	viker	vek	vikt
-	vilja	vill	ville	velat
välj	välja	väljer	valde	valt
vänj	vänja	vänjer	vande	vant
väx	växa	växer	växte	växt
återge	återge	återger	återgav	återgivit
översätt	översätta	översätter	översatte	översatt

Verb Grupp 4

Grupp 4

imperativ					Ex. skriv, drick, flyg
imperativ	+	er	=	presens	Ex.skriver, dricker, flyger
imperativ	med	ny vocal	=	preteritum	Ex. skrev, drack, flög
imperativ	+	it (+ ny vocal)	=	supinum	Ex. skrivit, druckit, flugit
imperativ	+	a	=	infinitiv	Ex. skriva, dricka, flyga

1. Imperativ- presens och infinitivformen har alltid samma vokal.
2. Preteritum har alltid en egen vokal.
3. Supinum kan ha samma vokal som imperativ, presens och infinitiv (Ex. skrivit) eller en egen vokal (Ex. druckit).
4. Om imperativformen slutar på lång vokal + r eller l är presens = imperativ (Ex. bär).
5. Grupp 4 -verb med långt i i imperativ, presens och infinitiv får långt e i preteritum och långt i i supinum.

   Imperativ	Presens	Preteritum	Supinum	Infinitiv
   bit	biter	bet	bitit	bita
   driv	driver	drev	drivit	driva
   glid	glider	gled	glidit	glida
   gnid	gnider	gned	gnidit	gnida
   grip	griper	grep	gripit	gripa
   kliv	kliver	klev	klivit	kliva
   (lid)	lider	led	lidit	lida
   rid	rider	red	ridit	rida
   riv	river	rev	rivit	riva
   (skin)	skiner	sken	skinit	skina
   skrid	skrider	skred	skridit	skrida
   skrik	skriker	skrek	skrikit	skrika
   skriv	skriver	skrev	skrivit	skriva
   slit	sliter	slet	slitit	slita
   stig	stiger	steg	stigit	stiga
   strid	strider	stred	stridit	strida
   (svid)	svider	sved	svidit	svida
   svik	sviker	svek	svikit	svika
   tig	tiger	teg	tigit	tiga
   (vin)	viner	ven	vinit	vina
   vrid	vrider	vred	vridit	vrida

Läs mer »

Verbgrupperna

1. Om man kan imperativ- och preteritumformen av ett regelbundet verb kan man bilda alla former av verbet. Man kan också bilda adjektiv av verbet. Ibland kan man bilda alla andra verbformer och adjektiv om man bara kan en enda verbform. Sådana kunskaper får man om man lär sig verbens konjugationer, eller grupper.
2. Verben delas in i fyra grupper:
• tre "svaga" grupper (grupp 1-3), där preteritumformen har en ändelse som slutar på e.
• en start grupp (grupp 4) utan preteritumändelse.
Dessutom finns det oregelbundna verb.
3. Schema över verbgrupperna:

Grupp	Imperativ	Presens	Preteritum	Supinum	Infinitiv
1	arbeta	arbetar	arbetade	arbetat	arbeta
2	ring	ringer	ringde	ringt	ringa
3	tro	tror	trodde	trott	tro
4	skriv	skriver	skrev	skrivit	skriva

4. Imperativformen slutar på vokal i grupp 1 (a) och grupp 3 (inte a). Då är presensändelsen -r.
5. Imperativformen slutar på konsonant i grupperna 2 och 4. Då är presensändelse -er.
6. Supinumformen slutar alltid på -t.
7. Infinitivformen slutar på -a i alla grupper utom grupp 3.

Grupp 1

imperativ					Ex. arbeta
imperativ	+	r	=	presens	Ex. arbetar
imperativ	+	de	=	preteritum	Ex. arbetade
imperativ	+	t	=	supinum	Ex. arbetat
imperativ				infinitiv	Ex. arbeta

1. Imperativformen slutar på a i grupp 1. Därför finns det ett a före ändelsen i alla former.
2. De flesta svenska verben tillhör grupp 1, t.ex. alla verb som slutar på -era och -na och alla nya verb.
3. I tal uttalar man inte alltid preteritum- och supinimendelserna på verb som tillhör grupp 1, men man måste alltid skriva ut ändelserna.

Läs mer »

Presens Futurum - Framtid

Det finns tre olika sätt att tala om framtiden.

1. Presens tilsammans med framtidsadverb.
Jag går på bio i morgon.
Hon reser bort nästa vecka.
Hans är färdig med sin utbildning om två år.


2. Ska + infinitiv användas när man bestämmer, vill eller planerar att göra något. 
Jag och min bästa vän ska flytta tillsammans.
Ska vi prata om din sambo?
Mia ska köpa en mössa till vintern.


3. Kommer att + infinitiv användas när man talar om händelser i framtiden som man inte kan bestämma över. Det kan vara en prognos eller naturlig process när subjektet inte planerar.
Det kommer att bli tufft att springa 5 km.
I framtiden kommer robotar att spela musik.
Jag kommer att sakna att spela fotboll.
Det kommer att regna på kvällen.

OBS! Ibland kan man också använda blir i stället för kommer att.

Jag tror att det blir kallt i morgon.
Det blir roligt när vi åker till Turkiet på sommaren.

OBS! Ibland kan man också använda tänker i stället för ska.

Hon tänker köpa löparskor.
Brian tänker åka till Stockholm på semester.

Tidspreposition
Man använder om när man talar om framtiden.

De ska flytta utomlands om två år.
Tåget mot Ropsten ankommer om tre minuter.

Passiv Form

AKTIV SATS:     Michael tänder cigarretten.

 

Här är subjektet (Michael) aktivt, det gör någonting, det utför handlingen, det tänder (en cigarrett)

 

PASSIV SATS:    Cigarretten tänds av Michael.

                       Cigarretten blir tänd av Michael.

 

Här är subjektet (cigarretten) passivt, det gör ingenting, det är agent (Michael) som utför handlingen.

 

 

Passiva satser kan bildas på två sätt:

 

1. genom att läga -s till huvudverbet (s - passiv)
Ex. Boken läses av mig.
     Brevet har skrivits av honom.
 
2. genom verben vara eller bli + perfekt particip av huvudverbet.
Ex. Boken är läst av mig.

 

OBS!     

Brevet har blivit skrivet av mig. (* ett brev)

Boken har blivit skriven av mig. (* en bok)

Jag har skrivit brevet / boken.

För att transformera en aktiv sats till en passiv sats gör man lämpligen så här:

  

                                Michael tänder cigarretten.

                               subj.                     obj.

 

                          Cigarretten tänds av Michael.

                                    subj.                             obj. (agent)

  

Objektet i den aktiva satsen skall bli subjekt i den passiva.

Sedan följer verbet. Den gör man passiv genom tillägg av ändelsen - s.

Subjektet i den aktiva satsen skall bli objekt i den passiva.

Här måste man då sätta in prepositionen av.

Prepositionen av + objektet kallas med ett gemensamt ord för agent.

 

 

Läs mer »

Presens och Infinitiv

Presens: det händer nu eller ofta

Verb i presens talar om att någon gör något nu eller att något händer nu. Ibland änvands presens tillsammans med nutidsuttryck, t.ex. nu, idag, i kväll, den här veckan. Verb i presens talar också om att något alltid gäller eller är vanligt.

Present tense is used to express events happening now or something that occurs frequently. It could be used with present tense phrases such as nu (now), idag (today), i kväll (tonight), den här veckan (this week). Swedish present tense covers both present simple and present continuous tenses in English. Consequently, it is easier to learn.

Exempel:
Idag kommer inte Martin. Har han semester den här veckan.
Sverige ligger i norra Europa. Det är kallt på vintern.

Verb i presens slutar ofta på -ar, -er eller -r. En del verb slutar på -s.
Verbs in this tense usually ends with -ar, -er or -r. It is possible to see verbs that end with -s.

-ar		-er		-r		-s
tittar	look	kommer	come	går	go	hoppas	hope
talar	talk	ringer	ring	har	have	trivs	be happy
jobbar	work	läser	read	förstår	understand	finns	find, be

Infinitiv - en verbform utan tid

Verbets infinitivform berättar ingenting om tiden. I många lexikon står infinitiv som verbets första form. Ibland står "att" före infinitivformen. Det uttalas ofta "å".

Läs mer »