Tidsprepositioner - hur ofta och hur länge?

Hur ofta?

  1. Per + obestämd form kan användas om alla tider. Före natt kan man bara använd per.
  2. Jag motionerar tre gånger per vecka.
    Jag vaknar flera gånger per natt.
  3. I + bestämd form kan användas om alla tider utom året, dagen och dygnet samt natt.
  4. Jag springer två gånger i veckan.
    Några gången i månaden rider hon en kompis häst.
  5. Om används före året, dagen och dygnet.
  6. Minst fem gånger om året åker jag skidor.
    Han tar två tabletter om dagen.
  7. I uttryck som svarar på frågan hur ofta? Kan man också använda presenteringordet varje istället för preposition.
  8. Jag vaknar flera ganger varje natt.
    Jag motionerar tre gånger varje vecka.

Hur länge?

  1. I änvands vanligen om tidsperioder. I kan ersättas med under eller strykas helt.
  2. Jag spelar badminton i 40-50 minuter.
    Jag har bott i Ireland i 2 år.
  3. På används:
    • När något inte händer under en viss tid.
    • Jag har inte sovit på tre nätter.
      Jag har inte sett mina syskon på 2 månader.
    • När det gäller hur lång tid som behövs.
    • Jag lär mig prepositionerna på två veckor.
      Han springer 5 km på 40 minuter.
    • Efter superlativ och ordningstal.
    • Det är det bästa du har gjort på tio år.
      De grälade för tredje gången på en vecka.
  4. Sedan, alltsedan och änsa sedan används när man talar om när något som fortfarande pågår.
  5. Jag har bott i Dublin sedan 2009.
  6. Till används när man talar om en tidsgräns.
  7. Jag bodde i Istanbul till 2007 (men då flyttade jag därifrån).

Språken i Norden

De nordiska språken är svenska, norska, danska och isländska. Svenskar, norrmän och danskar kan tala med varandra på sitt eget språk om de vill. Nästan alla ord är lika, men inte uttalet och stavningen. Många islänningar förstår också något annat nordiskt språk.

Svenska, norska, danska och isländska är, liksom t.ex. engelska, tyska och nederlänska, germanska språk.

I Finland talar man finska och svenska. Finska är inte släkt med de andra nordiska språken. Ungefär 300000 människor har svenska som modersmål, men många fler talar eller förstår svenska. I skolan läser man båda språken.

I Sverige finns det några hundra tusen invandrare som talar finska. Vid gränsen mot Finland och i norra Sverige har man alltid talat finska.

Samiska talar en minoritet - samerna - i Sverige, Norge och Finland. Samiska är släkt med finska.

uttal: ett sätt att uttala ljuden i ett språk.   (pronouncíation)
stavning: hur man stavar ett visst ord.       (spelling)
släkt med: lik någon/något eftersom de har samma ursprung.  (related to)
ungefär: kanske lite mer eller lite mindre
gränsen: en tänkt eller markerad linje mellan två länder.

Från: Fokus på Sverige

Bisatser

Bisatser har alltid samma ordfjöld. Positionsschemat är:
bi-ord subjekt satsadv p-verb i/s-v. part objekt pred. adv.
Fastän jag aldrig (hade) sett huset förr ...
... om de ofta brukar kalla honom Lasse.
... att  flickan höll av sin vän.

Regler:
  • Bisatsen börjar med ett bisatsord.
  • Eftersom alla var hemma igår.
  • Subjektet står alltid efter bisastsordet.
  • Eftersom alla var hemma igår.
  • P-verbet står alltid efter subjekt och eventuellt satsadverbial, direkt före i/s-verbet. I huvudsatser står p-verbet alltid på andra platsen.
  • Bisats: Eftersom jag inte ville gå ut igår.
    Huvudsats: Jag ville inte gå ut igår.
  • Satsadverbialet står alltså före p-verbet i bisatser. Inte är det vanligaste satsadverbialet.
  • Trots att han inte ringde.
  • I bisatser kan man stryka har/hade före supinum.
  • Han visste att hon (hade) läst boken.
Att-bisatser
  1. Att är det vanligaste bisatsordet. Att-bisatser är ofta object, och de hör ihop med verb som uttrycker ett påstående, t.ex. anse, be, berätta, hävda, höra, konstatera, kräva, känna, mena, påstå, se, säga, tala om, tro, tycka och veta.
  2. Han sade att det skulle bli regn.
  3. Att bisatser kan också vara subjekt och objectadverbial.
  4. subject: Att det regnar spelar ingen roll.
    objectsadverbial: Har du tänkt på att det inte regnar längre?
  5. Att uttalas alltid som det stavas när ordet är bisatsord. (Att före infinitiv som ofta uttalas "å".)
  6. Man kan stryka att efter tro och tycka.
  7. Jag tror (att) han kommer.
    Tycker du (att) vi ska gå hem nu?
  8. I tal man ha huvudsats-ordföljd efter att.
  9. Hon sa att igår var hon inte hemma.
  10. Satsförkortning: Efter alla former av be, höra, känna och se kan man förkorta bisatsen till objekt + infinitiv. 
  11. Jag såg att han grät. = Jag såg honom gråta.
    Kan du be att de kommer? = Kan du be dem komma?
  12. Satsförkortning: Efter alla former av anse kan man förkorta bisatsen till objekt + (vara) + adjecktiv (+ substantiv).
  13. Jag ansåg att han var artig. =  Jag ansåg honom (vara) artig.
    Anser du att din bil är bäst? =  Anser du din bil vara bäst?
    Anser han att hans egen bil är bäst? =  Anser han sin egen bil vara bäst?
Om-bisatser

Bisatsordet om inleder objektsbisatser efter verb som uttrycker en fråga eller en osäkerhet, t.ex. fråga, inte veta, tveka och undra.
Jag undrar om Anika bor här.
Jag vet inte om Annika bor här.
Han frågade mig om Annika bodde där.

I frågor används om efter veta.
Vet du om Annika bor här?

Nästa: Adverbialsbisatser

Hämtad direkt från: Svensk grammatik och ordbildning

Prepositioner - i och på

i på
Hus i ett hus
i en affär
i en våning
i en kyrka

gå i skolan
gå i kyrkan
på operan
på bio
på teater
på posten
på banken
på sjukhuset
på en fabrik
på ett kontor
Rum i vardagsrummet
i hallen
i köket
på toaletten
Geografi   i Sverige (land)
i Stockholm (stad)
i Åkarp (by)
i Skåne (region, distrikt)
på Kungsgatan (gata, väg)
på torget
på Sicilien (ö)
på Mount Everest (berg)
Övrigt i stan
i parken
i skogen

ont:
i magen, i benet, i ryggen ...
på landet
på slätten
på kusten
på kyrkogården
på lekplatsen (alla platser)
Konkret i sängen
i handen
i väskan
på sängen
på handen
på bordet

Dagens ord - löv

Löv
ett löv - lövet - några löv - löven
ett blad - bladet - några blad - bladen

En oftast grön och tunn del på träd och andra växter.

På hösten tappar träden sina löv.

Ordet löv är synonymt med blad och används om blad på vissa träd och buskar.

blad
1. En grön och tunn liten del på ett träd eller t.ex. en blomma.
2. Ett papper som man kan skriva på.

Perfekt particip

Perfekt particip används som ett adjektiv och böjs nästan som ett adjektiv.

Perfekt particip har samma stam som supinum.

Perfekt particip kan fungera också som pasiv. 

/ Perfekt particip is used as adjective and declines almost the same way as adjectiv. Perfekt particip has the same root (primary lexical unit of the word) as supinum. It can be used as passiv as well. /

Grupp Supinum  Obestämd Form Ändelse Bestämd form Ändelse

1

Jag har tvättat kläderna.

tvätta – to wash

Tröjan är tvättad.

Linnet är tvättat.

Strumporna är tvättade.

-d

-t

-de

Den tvättade tröjan är våt.

-de

2a

Jag har hängt upp tvätten.

hänga upp – to hang (up)

Tröjan är upphängd.

Linnet är upphängt.

Strumporna är upphängda.

-d

-t

-da

De upphängda byxorna torkar till i morgon.

-da

2b

Jag har köpt mat till helgen

köpa – to buy

Maten är köpt.

Vinet är köpt.

Blommorna är köpta.

-t

-t

-ta

Den köpta maten ligger i kylskåpet.

-ta

3

Jag har sytt färdigt jackan.

sy/sydde/sytt – to sew

Kragen är sydd.

Skärpet är sytt.

Ärmarna är sydda.

-dd

-tt

-dda

Den färdigsydda jackan är för liten.

-dda

4

oregelb.

verb

Jag har strukit kläderna.

stryka/strök/strukit – to iron

Blusen är struken.

Hårbandet är struket.

Byxorna är strukna.

-en

-et

-na

Det strukna hårbandet hänger på stolen.

-na

 

Obs1! Perfekt particip av partikelverb

Sonia åt upp alla kakor      >>  Alla kakor är uppätna.

Hunden har sprungit bort   >>  Hunden är bortsprungen.

 

Obs2! Om verbets stam slutar på en av tonlosa konsonanter, dvs. ”s”, ”p”, ”t”, ”k”, ”x”, får perfekt particip en ”t” – ändelse.

rök/a - Tycker du om rökt kött?

gift/a – Anna är gift med Oskar.

Verbgrupperna
Verbgrupp 1-3
Verbgrupp 4

Motsatser

Tom / Full
Lycklig / Ledsen
Tung / Lätt
Ny / Gammal
Upptagen / Ledig
Snabb / Långsam
Avlägsen / Nära
Glad / Arg
Frisk / Sjuk
Dyr / Billig
Kall / Het
Mörk / Ljus
Ren / Smutsig
Vaken / Sovande
Gammal / Ung
Mjuk / Hård

En Saga - Rävhonan

Det var en gång rävhona. Hon hade fem ungar. Hon tyckte att hennes ungar var vackra, snälla och underbara. Ingenting som ungarna gjorde var fel. Rävhonan tyckte att de var bäst i världen. Om de bråkade med andra ungar, sa hon:

- Mina barn är snälla. Det är de andra, som är dumma.

Om någon annan hona talade om sina ungar, sa hon:

- Ja, ja, men de är inte alls så snälla och vackra som mina.

Rävhonan var fattig. Hon hade inte tid att jaga. Hon måste ta hand om sina bortskämda ungar.

- Vad ska jag göra? tänkte hon. Jag har ingen mat. Jag har inget arbete. jag har inga pengar.

Rävhonan var mycket orolig. Hon och ungarna måste ha mat.

- Jag går ut i världen. Jag kanske kan hitta ett arbete, tänkte hon.

Rävhonan tog med sig sina fem ungar och gick. När de hade gått en stund, mötte de en kanin.

- Hej, hej, kära vän! Hur är det med dig? Du ser inte glad ut, sa kaninen.

- Jag har ingen mat och inga pengar. Mina ungar är hungriga, sa rävhonan.

- Du måste arbeta. Det gör jag. Jag är ute hela dagarna och skaffar mat till mina ungar, sa kaninen.

- Det är lätt för dig. Du kan lämna dina ungar ensamma.

- Det kan väl du också göra?

- Nej, mina barn är vackrast i skogen. Jag måste passa dem, så att ingen tar dem.

- Oj, det var synd om dig. Nu måste jag skutta iväg. Hej då och lycka till!

Kaninen skuttade iväg till en trädgård, där det fanns morötter.

Efter en stund upptäckte rävhonan att den minsta ungen hade försvunnit. Hon blev mycket rädd. Hon började gråta.

En hund kom förbi.

- Hej, kära vän! Hur är det med dig? Varför gråter du? Kan jag hjälpa dig? frågade hunden.

- Det är inte bra. Min minsta unge har försvunnit.

- Stackars dig. Hur sen den ut?

- Det är den vackraste ungen i skogen?

- Om jag ser den, så ska jag säga till dig. Nu måste jag iväg. Jag har ungar hemma. Jag ska skaffa mat till dem.

En lejonhona var ute och gick i skogen. Hon var hungrig. Hon letade efter något att äta till sig och sina ungar.

Bakom en sten hittade hon rävungen.

- Usch, en sådan ful unge. Pälsen är inte fin och gul, som mina ungars. Nosen är lång och smal. Det är inte vackert. Den här en konstig svans. Och den är alldeles för mager! Den kan man inte äta.

Lejonet gick vidare. Snart mötte hon rävhonan.

- Hej, hej, kära vän. Varför är du ledsen?

- Min minsta unge har försvunnit.

- Hur ser det ut?

- Det är den vackraste ungen i skogen. Den har vacker, tjock päls. Den har en underbar nos. Svansen är röd och lurvig. Ögonen är som diamanter.

- Den har jag inte sett. Jag såg en unge bakom stenen, men det kan inte vara din. Den ungen som jag såg var mycket ful. Den hade röd päls och lång nos. Ögonen var inte som diamanter. Mina ungar är mycket vackare.

Rävhonan tittade bakom stenen. Där låg hennes unge. Nu såg hon att den var mager. Hon förstod att hon måste lämna sina ungar som andra mammor. Hon måste gå och skaffa mat till dem.

Från den dagen slutade hon att skryta över sin ungar. Hon förstod att alla mammor tycker att deras barn är de vackraste som finns.

från "Sagor från andra länder", Birgitta Öbo Andreasson

  • bråkade med: argue, rag
  • jaga: hunt
  • ta hand om: to take care of
  • bortskämd: spoilt
  • tog med sig: to take, to bring with
  • en stund: while, time
  • lämna ngn ensam: to leave somebody alone
  • passa: to look after
  • skutta iväg: to jump away
  • upptäckte: to find out
  • försvunnit (försvinna): disappear, get lost
  • kom förbi: come by, drop by
  • stackars dig: poor you!
  • skaffa: provide, obtain
  • leta efter: to look for
  • sådan: such
  • päls -en: fur
  • lurvig: rough, shaggy
  • sten -en: rock, stone
  • diamant -en: diamond
  • skryta över: to boast, exaggerate about oneself