Lär Dig Svenska

Vardagskonflikter i tvättstugan

Vardagskonflikter händer ofta i tvättstugan...

Jag undrar om ni alla vet att den gemensamma tvättstugan finns nästan bara i Sverige?
Tvättstugan är ett folkhemsprojekt som startade på 1930-talet då Sverige skulle få det så bra som möjligt materiellt. En av de första gemensamma tvättstugorna i modern tappning byggdes i Stockholm redan på 1920-talet! Den verkliga tvättstugeexplosionen kom på 1950-talet och skulle frigöra tid för kvinnan.
Den blev en symbol eftersom i folkhemmets Sverige alla skulle ha rätt till en god bostad med möjlighet att tvätta sig själva och sina kläder. Det handlade om demokrati och tillgänglighet. Sverige har en lång tradition av gemensamma utrymmen som gårdar, cykelrum, soprum, träfflokaler och lekplatser. Eller också tvättstugor.
Idag finns gemensamma tvättstugor i de flesta flerfamiljshus, både i hyresrätter och bostadsrätter, även om många har egen tvättmaskin. Tvättstugan har också blivit till en känslig plats för konflikter. Även om det finns både skrivna och oskrivna regler som alla måste förhålla sig till. Grannar har olika syn på smuts och hygien till exempel.
Städning, ludd som lämnats kvar i troktumlarens filter eller även stulen tvätt stor på tvättstugekonfikternas topplistan. Men krockar uppstår mest över tvätt- och torktider. Var femte hyresgäst har hamnat i bråk i tvättstugan. Det hände t.o.m. mig igår, när någon annan hade tagit min bokad tid :/ Vad skulle ni göra då? Bryta och tömma maskiner och starta egen tvätt?

folkhemsprojekt (eller folkhemmet) - Det svenska folkhemmet är ett fundamentalt begrepp i den svenska socialdemokratins historia, som avser den svenska socialdemokratiska politikens nationella vision, bland annat välfärdssamhället (samhällets välfärd skall komma alla till del) särskilt under mitten av 1900-talet.

tillgänglighet - tillgång, tillträde, framkomlighet, disponibilitet

hyresrätt - upplåtelseform av en bostad eller lokal där en hyresgäst varaktigt hyr bostaden eller lokalen av en hyresvärd

bostadsrätt - en upplåtelseform där medlemmar av en bostadsrättsförening äger rätten att nyttja en bostadslägenhet eller en lokal mot ersättning för obegränsad tid. Bostadsrättshavaren äger inte fastigheten, utan har en andel i bostadsrättsföreningen, som i sin tur äger fastigheten.

krock, -en, krockar -na -kollision, bråk, krasch

Arbetsliv essential

Det finns många ord som kan vara viktiga för oss i vårt arbetsliv. Genom att kombinera orden med förklaringar blir det lättare att komma ihåg orden när det behövs senare, på jobbet.

Kombiniera ovanstående orden med förklaringarna i spalten nedanför.
Om du vill, kan du senare skriva upp orden med förklaringar på ditt eget språk :)

Tillsvidareanställning

Vikariat

Visstidsanställning

Provanställning

Heltid

Halvtid

Deltid

OB-tillägg

Kollektivavtal

Flextid

Provision

Varaktighet

Tillträde omgående

Övertid

Skiftarbete

Fel: 0

På en del arbetsplatser, vanligtvis kontor, kan man inom vissa gränser, välja när man börja eller sluta en arbetsdag. Huvudsaken är att man gör sina 40 timmar i veckan.

Talar om hur länge arbetet varar, om det är tillvidare-eller visstidsanställning

En viss procent av försäljningen.

Betyder att man ska börja arbeta genast.

20 timmars arbete i veckan.

Arbetstid utöver den ordinarie arbetstiden.

När man arbetar olika tider olika veckor.

Ett sätt både för dig och arbetsgivaren att se om du passar för ett arbete. Oftast sex månader.

40 timmar i veckan.

Tidsbegränsat arbete.

Allt mellan en timme och 40 timmar i veckan.

Anställning utan tidsbegränsning.

När man arbetar istället för någon annan som är ledig.

Extra lön vid obekväm arbetstid.

En överkommelse mellan en arbetsgivare och en facklig organisation. Överkommelsen gäller sådant som lön, försäkringsskydd vid sjukdom, arbetsskada, pensionering och dödsfall.

Gift, partner, sambo, särbo

Två personer av olika kön som vill leva tillsammans kan ingå äktenskap, eller gifta sig, som man oftast säger. Två personer av samma kön som vill leva tillsammans kan ingå registrerat partnerskap. Två personer, som varken är gifta eller registrerade partner, men som lever tillsammans i samma hem under äktenskapsliknande förhållanden, är sambo.

För all dessa tre samlevnadsformer finns det lagar. De handlar bland annat om:

vem som ärver den som dör
vem som har rätt till saker och pengar om man skiljer sig eller separerar
hur man tar hand om gemensamma barn
hur man får adoptera barn

De som lever i ett äktenskap eller ett registrerat partnerskap har betydligt bättre juridiskt skydd än de som lever i ett samboförhållande.

De har inte alltid varit så stor skillnad mellan att vara gift och att vara sambo. Under lång tid var det vanligt att människor som inte ägde så mycket nöjde sig med att flytta ihop och bilda familj utan att först gå till prästen. De hade ju ändå inga pengar eller dyrbara ägodelar som de och deras släktingar kunde bli osams om. På 1800-talet blev det vanligare att folk gifte sig och en del av församlingsprästens jobb var att försöka se till att de gjorde det. Ändå fortsatte familjebildandet utan vigsel att vara rätt vanligt i större städer. Om man var modern och radikal kallade man det för samvetsäktenskap. Ville man göra sig lite lustig över kallade man det för stockholmsäktenskap.

Själva ordet sambo hittar vi i svenska redan på 1940-talet, men det är på 1970-talet som det börjar bli mer vanligt i tidningar, radio och tv och folk emellan. Den första sambolagen fick vi 1987, och 2003 kom det en ny lag som gäller både hetero- och homosexuella par.

1995 blev det möjligt för homosexuella par att ingå registrerat partnerskap. Det gör man på samma sätt som man gifter sig borgerligt. Än så länge går det inte att registrera partnerskap i kyrkan. Vill man ha en gudstjänst och bli särskilt välsignad i samband med sin registrering får man ha det separat. Precis som det går till när man gifter sig i många andra länder. Om homosexuella ska få vigas i kyrkan eller ej har varit ett hett och hetsigt debatterat ämne i Sverige under flera år.

Av de människor som lever tillsammans i långvariga förhållanden är ungefär dubbelt så många gifta och registrerade partner jämfört med hur många som är sambo. Det gäller både de som de lever med och utan barn.

Så ser det ut även bland mina vänner inser jag när jag tittar igenom min adressbok. Ibland är det enkelt att kontrollera om ens eget liv stämmer med statistiken.

I mitten av 1980-talet när ordet sambo var så etablerat att man till och med använde det i namnet på en lag, började man också hitta på liknande ord för att beskriva olika sätt att vara tillsammans och bo på. De är alla menade att vara mer eller mindre skämtsamma. Så har bi alltså till exempel:

särbo - om man har ett fast förhållande utan att bo ihop

delsbo - om man bor ihop på deltid, kanske för att man jobbar långt ifrån varandra (detta ord är extra skämtsamt eftersom det finns en ort i Hälsingland som heter Delsbo)

mambo - ung vuxen person som bor hemma hos sin föräldrar, oftast för att han eller hon inte kan få en egen bostad.

kön -et - egenskapen att vara man eller kvinna.
ingå -r, ingick, ingått - vara en del av något.
äktenskap -et - när en man och en kvinna lever tillsammans och enligt lagen har vissa skyldigheter och rättigheter.
förhållande -et - en kontakt mellan t.ex. två människor som fungerar på ett visst sätt.
ärva -er, -de, -t - få t.ex. pengar eller saker av en släkting som har dött.
gemensam -t, -ma - som flera personer har tillsammans eller delar på.
betydlig -t, -a - mycket.
skydd -et - något som stoppar något som man inte vill ha eller som är farligt.
ta hand om - sköta något eller ha ansvar för något.
äga -er, -de, -t - ha något som sitt eget, t.ex. för att man har köpt det.
nöja -er, -de, -t, nöja sig med - vara nöjd med något och inte kräva mer.
präst -en - en person som leder det religiösa arbetet i en krykan.
dyrbar -t, -a - som är värd mycket pengar.
ägodel -en, -ar - en sak som någon äger.
osams - som inte tycker likadant som någon.
lustig -t, -a - som får människor att skratta eller bli glada.
borgerlig -t, -a - som inte har att göra med kyrkan.
vigas - bli gifta.
hetsig -t, -a - som lätt eller blir otålig och arg.
ämne -t - något som man talar eller skriver om.
långvariga -t, -a - som fortsätter en lång tid.
inse -r, insåg, insett - förstå hur något egentligen ör, t.ex. när det har gått en tid.
stämma -er, -de, -t - vara riktig eller sann.
etablerad -t, -de - som många känner till och tycker är bra.
skämtsam -t, -ma - som ofta säger eller gör något som är roligt.

Källan: 46 texter om Sverige

Språkrådet

Få råd från Språkrådet!
Undrar du hur koncern uttalas, vad det passar med semikolon (;) eller när man använder var respektive vart?
Språkrådet ger dig råd! På deras webbsida finns det en frågelåda.
Hittar du inte svaret kan du även ringa eller mejla.

www.sprakradet.se

Partikelverb - lägga

Vår tredje inlägg om partikel verb. Nu är det dags att läsa om verbet: lägga (lägger, lade eller la, har lagt; vara lagd, lägg!)
Betoningen på partikeln har vi igen markerat med ' direkt framför.

lägga 'av: sluta; - Nu tänker jag lägga av att dricka vin till middagen.
- Lägg av med de där dumheterna!

lägga 'ner något: sluta med något eller inte använda något; - Vi hade bråkat länge men till slut la Mattias ner sin röst.
- Har Saab lagt ner fabriken i Trollhättan?

lägga sig 'i något: intressera sig alldeles för mycket för något eller försöka bestämma något som gäller någon annan; - De ska inte lägga sig i vilka jag umgås med.
- Patrick lägger sig i allt vad hans dotter gör.

lägga 'ut: (1) bli tjockare (också lägga 'på sig); (2) betala åt någon som senare ger tillbaka pengarna; - Du har lagt ut lite, tror jag. (1)
- Har du inga pengar? Ok, jag kan lägga ut åt dig så länge. (2)

lägga till något: säga något mer; - Om du inte har något att lägga till så slutar vi mötet för idag.
- Men det får inte kosta mycket, skyndade han sig att lägga till.

lägga 'undan något: spara något för att kunna använda det senare, lägga åt sidan; - Vi har lagt undan pengar till vår bröllopsresa.
- Lägg undan tidningen nu! Jag vill prata.

Partikelverb - känna

Det är dags för vårt andra inlägg om partikelverb. Idag skriver vi om verbet känna.

Kom ihåg att partikeln är alltid betonad, vilket skiljer den från vanliga prepositioner, adverb etc. Betoningen har vi markerat med ' direkt framför partikeln. Några övningar följer snart i vårt nästa inlägg.

känna 'till något: veta att något finns eller är på ett vist sätt.; - Känner du till någon som talar turkiska?

känna igen någon/något: veta att man har sett någon/något förrut .; - Eva kände igen Håkan från språkkursen hon gick förra vintern på Folkuniversitetet .

känna igen någon på något: veta vem någon är därför att man kommer ihåg något speciellt hos honom/henne.; - Jag kände igen honom på rösten.

känna igen sig: veta var man är (därför att man har sett platsen förrut).; - Var är vi? Jag känner inte igen mig.

känna 'på något: uppleva något.; - Farfar kände på mycket roligt i sitt liv.

känna på något: undersöka något med händerna.; - Hon kände försiktigt på svullnaden.

känna 'på sig något: tro, vara ganska säker på att något ska hända.; - Hon kände på sig att hon skulle bli sjuk.

Partikelverb - komma

Vi har redan förklarat hur partikelverb fungerar och att det inte räcker att förstå varje ord för sig, när man vill använda partikelverb på ett rätt sätt.
Verben lägga, se, komma och känna till exempel, följas gärna av prepositioner eller adverb.

I detta inlägg kommer vi skriva om verbet komma. Detta partikelverbet kan vara svårt att lära sig eftersom även samma partikelverb kan ha olika betydelse.
Kom ihåg att partikeln är alltid betonad, vilket skiljer den från vanliga prepositioner, adverb etc. Betoningen har vi markerat med ' direkt framför partikeln. Några övningar följer snart i vårt nästa inlägg.

komma 'av sig: inte förtsätta prata eller göra något, t.ex. för att man har blivit störd.; - Skådespelaren kom av sig när publiken började skratta åt honom.

komma bort: (1) åka till en annan plats.; (2) försvinna; - Jag måste komma bort ett tag och villa upp mig. (1)
- Mina nycklar har kommit bort. (2)

komma 'på: (1) komma ihåg, kunna ta fram något ur minnet.; (2) upptäcka något.; - Jag kan inte komma på vad han heter. (1)
- Efter ett tag kom vi på hur ugnen fungerade. (2)

komma 'över något: inte längre vara ledsen eller besviken över något.; - Hon hade svårt att komma över sin hunds död.

komma överens: (1) bestämma något tillsammans, enas.; (2) vara vänner och fungera bra tillsammans.; - Vi kom överens att flytta tillbaka till Irland. (1)
- Vi kommer mycket bra överens. (2)

komma igen: (1) komma tillbaka.; (2) börja kämpa en gång till (vardagligt).; - Katten kom aldrig mera igen. (1)
- Kom igen nu grabbar! Kom igen! (2)

Språkresan: ett ord betyder så mycket

Lång eller kort vokal?

Ett ord uttalat på olika sätt kan ha olika betydelser. Till exempel om jag vill säga att jag kommer från Polen, behöver jag vara extra försiktig hur uttalar jag landets namn.

Antingen blir det en lång vokal med kort konsonant och då säger jag verkligen att jag kommer från Polen eller blir det en konsonant-kombination med kort vokal istället: "pollen". Uttalar jag "Polen" som "pollen", tycker de mesta att jag pratar om någon typ av allergi mot växters pollen.

Beroende på hur ordet uttalas, har alltså Polen/pollen/pålen många betydelser:

Polen (lång vokal /o:/ och betoningen på "po"):: Ett land i nordöstra Centraleuropa med en lång historia.; Polens huvudstad heter Warszawa och är den största staden i landet.

Pollen (kort vokal /o/ och vi betonar lite mer "ll"): Växters medel för förökning; frömjöl.; Under vår och sommar är pollen en vanlig allergen och kan därmed orsaka pollenallergi.
Omkring 20 procent av svenska befolkningen har någon typ av pollenallergi.

En påle (längre vokal /å:/ med betoningen på "le"): En stock eller stång, oftast nedkörd i marken.; Pålen som man dansar runt på midsommarafton kallas för midsommarstången.

Svårigheter att uttala lång och kort vokal är relativt vanliga; ofta uttalas en betonad vokal som ett mellanting mellan lång och kort.

Att prata svenska med en brytning är en del av min verklighet. Men jag känner mig ganska stolt över det att jag läser nytt språk i 30-årsåldern.
Det borde vi alla vara. Språkresan är lång med många svårigheter som man får på köpet men glädje och fröjd till slut är störst. Det är värt det.