Reflexiva verb

Akta sig: vara försiktig.        
-r, -de, -t        (take care)

Vad ska man akta sig för i Kina?

Aktivera sig: få sin själv att sätta igång.      
-r, -de, -t  

Jag aktiverar mig varje dag genom att promenera.

Anmäla sig: säga eller skriva att man t.ex. vill gå på en kurs eller vara med i en tävling.    
-er, -de, -t      (register)

Det är sista chansen att anmäla sig till vår utbildning i Stockholm.

Bestämma sig: veta vad man vill och välja något när det finns olika alternativ.      
-er, -de, -t         (decide)

Han bestämde sig  för att inte gå på bio.

Bry sig om: vilja hjälpa någon eller vara intresserad av någon.      
-r, -dde, -tt         (care for)

Hon bryr sig verkligen om sina elever.

Förbereda sig: göra sig beredd på något.      
-er, -dde, -tt         (prepare oneself)

Hur har du förberett dig för vintern?

Försova sig: sova för länge så att man inte hinnert till t.ex. jobbet eller skolan i tid.        
försover, försov, försovit         (oversleep)

Har du försovit dig till arbete någon gång?

Gifta sig: bli fru and med vid en speciell ceremoni.        
-er, -e, -t         (marry)

Vi gifte oss i somras.

Kamma sig: ordna håret med en kam        
-r, -de, -t        (comb)

Jag kammade mig själv igår.

Klippa sig: bli klipt.        
-er, -te, -t        (have haircut)

Jag måste gå och klippa mig.

Koncentrera sig: tänka bara på en sak, t.ex. för att det ska gå bättre.        
 -r, -de, -t        (focus)

Jag har svårt att koncentrera mig på boken när tv:n är på.

Känna sig: tycka att man är t.ex. mätt eller hungrig, glad eller ledsen, normal eller konstig.
känner, kände, känt        (feel oneself)

Jag känner mig löjlig i de här kläderna.
Det är bra att han känner sig nöjd.

Lata sig: vara lat och ha det skönt.        
-r, -de, -t        (take it easy, relax)

Jag har bara latat mig i helgen.

Lägga sig: placera sig själv i samma ställning som när man sover.        
lägger, lade, lagt        (go to bed)

Jag brukar lägga mig gansla tidigt på kvällarna.

Raka sig: ta bort skägg eller hår med t.ex. en rakapparat.      
-r, -de, -t        (shave oneself)

Är det bättre att raka sig oftare eller inte?

Skilja sig: vara annorlunda än andra.        
-r, skilde, skilt           (differ from/divorce)

Han skiljer sig fran de andra med sitt röda hår.
De har varit gifta i 15 år men nu ska de skilja sig.

Sätta sig: placera sig själv så att man sitter.        
-er, satte, satt         (sit down)

Vi satte oss i soffan.

Torka sig: göra sin själv torr med t.ex. en handduk.        
-r, -de, -t        (dry oneself)

Häng upp handduken igen när du har torkat dig.

Tvätta sig: göra sin själv rent med vatten.        
-r, -de, -t        (take a shower)

Tycker du själv att du tvättar dig ovanligt mycket?

Ångra sig: känna ånger. vara ledsen för att man har gjort något och önska att man inte hade gjort det.        
-r, -de, -t        (regret)

Jag ångrar mig att jag inte lyssnade på min familj.

Adverbialsbisatser

Tid

1. När, medan och innan inleder bisatser som är tidsadverbial. Andra sådana bisatsord är (allt/ända) sedan, till dess att, tills, då, efter det att.
2. Tidsbisatser som inleds med förran kan inte stå först i en huvudsats. Före bisatsen måste man ha ett nekande ord, t.ex. inte, aldrig eller knappt (OBS! Enligt min lärare kan förran stå första i meningar).

Vad vill du bli när du blir stor?
Medan jag väntade på min tur i kön läste jag tidningar.
Man måste värma upp ordentligt innan man spelar tennis.
Vi ger aldrig upp förrän matchen är över.
Hon får vänta tills tåget ankommer till stationen.

Satsförkortning: Bisatser som börjar med efter det att + subjekt + har/hade kan förkortas till efter att ha om subjektet i bisatsen är detsamma som i hela huvudsatsen.

Efter det att han hade ätit frukost gick han = Efter att ha ätit frukost gick han.

Avsikt

För att och så att inleder bisatser som talar om avsikten med det som huvudsatsens verb berättar om. P-verbet i bisatsen är alltid ska eller skulle.

Tänker på dig hela tiden för att jag älskar dig.
Jag talar långsammare så att du förstår.

Satsförkortning: Bisatser som börjar med för att kan förkortas så att man tar bort subjekt + p-verb. Man får bara förkorta bisatsen när subjektet är detsamma i bisatsen som i hela huvudsatsen.

Villkor

Bara, ifall och om inleder bisatser som talar om ett villkor för det som huvudsatsens verb berättar om ett villkor för det som huvudsatsens verb berättar om. Ifall används mest i talspråk.

Påminn mig ifall jag skulle glömma.
Hon blir glad om du kan hjälpa henne.
Det är okej, bara du älskar mig.

Satsförkortning: När en bisats med om eller ifall står först i en huvudsats kan man byta den mot en frågesats som börjar med p-verb.

Om du inte förstar får du fråga. = Förstår du inte får du fråga.

Orsak

Då, därför att och eftersom inleder bisatser som talar om varför något händer.

Därför att kan inte stå först i en mening, eftersom användes istället om bisatsen ska komma först!

OBS! I tal används ibland bisatsordet för att istället för därfär att.
OBS! Då (=eftersom) används bara i formellt skriftspråk.

Jag dricker inte svart te på kvällen eftersom jag inte kan sova.
Hon gick hem därför att hon blivit sjuk.

Kontrast

Trots att, fastän och även om inleder bisatser som berättar om en kontrast till det som huvudsatsens verb talar om.
Fastän brukar inte stå först i meningar.

Trots att jag tränar går jag upp i vikt.
Han hade städat, fastän huset inte var smutsigt.
Jag ska gå ut även om det regnar.

Sätt

Genom att och utan att inleder bisatser som beskriver hur man gör det som huvudsatsens verb berättar om.

Du kan kontakta oss genom att skicka e-post.
Fick godkänt utan att ha gått kursen.

Satsförkortning: Om subjektet i bisatsen är detsamma som i hela huvudsatsen får man ofta ta bort subjektet och byter p-verbet som samma verb i infinitivform.

De höll sig friska genom att de inte rökte => De höll sig friska genom att inte röka.

Jamförelse

Liksom, som, än och ju inleder bisatser som talar om vad man jämför med.

Liksom, som och än används ofta som prepositioner och följs då av objektform. Betydelsen ändras inte.

Som kan stå före ett ensamt substantiv, och då har det tre olika betydelser:

1. Med en/ett betyder som likhet:
Han är som ett barn = Han liknar ett barn.
2. Utan en/ett kan som ange ett yrke eller upgift.
Han arbetar som ingenjör.
3. Utan en/ett kan som betyda att uttrycket avser en tid.
Som barn var han ofta sjuk.

En bisats som börjar med ju står först i en huvudsats. Efter ju kommer ett adjektiv i komparativ eller mer/mera.
Efter bisatsen kommer desto + ett nytt adjektiv i komparativ eller mer/mera + p-verb + subjekt.

Ju mer jag äter desto bättre mår jag.

Följd

Bisatsordet så (att) inleder bisatser som berättar om en följd av det som huvudsatsens p-verb talar om. Bisatser som börjar med så att kan inte stå först i en mening.

Om det finss ett adjektiv precis före bisatsen ska så stå före adjektivet. Då måste att vara med.

 Han var så trött att han inte kunde arbeta.

Så kan inleda både huvudsats och bisats. När så inleder huvudsats är resultatet viktigast.
Han förs <- så -> han kunde inte arbeta.

Alternativ

Bisatsorden vare sig - eller hör ihop och inleder två bisatser som uttrycker alternativ. Man använder vare sig - eller när det som sågs i huvudsatsen är oberoende av vilket alternativ som gäller. Lika satsdelar stryks nästan alltid efter eller.

Han dricker te utan vare sig mjölk eller socker.

Delvis hämtad från: Svensk grammatik och ordbildning.

Frågesport om motsatser

Motsatser quiz som har 16 frågor.
Gränsen för betyget godkänt är 75%. 

Lycka till! 

Läs mer »

Skillnaden mellan Ja och Jo

Ja, Jo och Nej är de tre möjliga svaren på en ja/nej-fråga.

Ja används i jakande svar på positiva frågor.

Känner du mig?   Ja  (du känner mig)
Känner du inte mig?   Ja  (du känner inte mig)
Du känner honom, hoppas jag?  Ja (du känner mig)

Jo används i jakande svar på negativa frågor.

Känner du inte mig?    Jo  (du känner mig)

Nej används i alla negative svar.

Känner du mig?   Nej  (du känner inte mig)
Känner du inte mig?  Nej  (du känner inte mig)

OBS!  I norra Sverige används ibland Jo istället för Ja.
OBS!  I hela Sverige kan man säga Jo när man börjar tala för att få uppmärksamheten.

Personliga pronomen

Pronomen kallas ord som inte har en egen betydelse utan ersätter ett eller flera substantiv, en satsdel eller en sats.

Personliga pronomen

Subject	Objekt	Reflexiva	Genitiv
jag	mig	mig	min/mitt/mina
du	dig	dig	din/ditt/dina
han	honom	sig	hans/sin/sitt/sina
hon	henne	sig	hennes/sin/sitt/sina
man	en	sig	ens/sin/sitt/sina
den	den	sig	dess/sin/sitt/sina
det	det	sig	dess/sin/sitt/sina
vi	oss	oss	vår/vårt/våra
ni	er	er	er/ert/era
de/dem	dem/dom	sig	deras/sin/sitt/sina

• Flera personer tiltalas alltid med ni.
• Ibland används ni som tilltal till en person. Man kan använda ni som tilltal en person för att visa artighet eller för att markera att man vill hålla ett visst avstånd och inte vara personlig.
• Man använder alltid hon, henne och hennes när man syftar på flickor och kvinnor.
• Man använder alltid han, hans och honom när man syftar på pojkar och män.
• När man syftar på ett djur kan man använda både han, hon och den/det formerna.
• Man använder den/det när man syftar på sådant som inte är människor.
• De, dem och deras ersätter alla slags substantiv i plural.

OBS! Dess används bara i skriftspråk.

Possessiva pronomen

	EN-ORD	ETT-ORD	PLURAL
han	hans/sin	hans/sitt	hans/sina
hon	hennes/sin	hennes/sitt	hennes/sina
de	deras/sin	deras/sitt	deras/sina

Den gyllene regeln
Sin/sitt/sina med objekt hans/hennes/deras med subjekt

• Sin, sitt och sina används tillsammans med ord som är objekt. De syftar alltid tillbaka på subjektet i samma sats.
• Hans, hennes och deras används tillsammans med ord som är subjekt.

John och hans flickvän bor tillsammans.
              Subject

John älskar sin flickvän.
                    Object

När hans, hennes eller deras används tillsammans med ord som är objekt, syftar de inte tillbaka på subjektet.

Min sambo brukar ofta ringa till sin bror. Då brukar jag alltid hälsa till hennes bror.

Vi mår som sämst på tisdagar

Enligt brittiska forskare mår vi sämre på tisdagar än under veckans andra dagar.

Måndagar brukar ofta kallas veckans sämsta dag. Men i själv verket mår vi som sämst på tisdagar, enligt brittisk forskning.
 
Med hjälp av mobilapplikationen "Mappiness" har forskarna kunnat kartlägga hur människor mår under veckans olika tidpunkter. 800 000 personer har deltagit i projektet, där man skapar ett "känsloindex" genom att notera sina känslor, var man befinner sig, vem man är med och vad man gör.

På tisdagar är lyckonivåerna alltså som lägst, upptäckte forskarna, men sen ökar de ju närmare man kommer den efterlängtade fredagen. Som bäst mår vi på lördagar och även på söndagar är vi på bra humör.

dålig - sämre - sämst - av låg kvalitet (bad, evil)

i själv verket - i verkligheten (but in fact)

en forskning, -en - analys (research)

kartlägga - (kartlade, kartlagt) - analysera, utforska (to map, survey)

delta - deltog - deltagit - vara med, delta i (attend, be part of)

en känsla , -or - inlevelse, intuition (feeling)

befinna sig - (befann sig, befunnit) - vara på ett visst ställe, i en viss situation (to be* in a particular situation)

lyckonivå, -n, nivåer, -na - nivå av lycka (happiness grade, level of happiness)

låg - lägre - lägst - grund, flack (low)

upptäcka - (upptäckte, upptäckt) - hitta, märka,(to discover)

öka - (ökade, ökat) - växa, höja, stiga, förhöja (increase, gain, grow)

efterlängtad - något man har längtad efter länge/ mycket (wished-for)

bra - bättre - bäst - toppen, inte dåligt, fin (good)

http://halsa.msn.se/6195

Några Partikelverb

Skynda på: göra något snabbare för att det finns för lite tid.

Vi måste skynda på om vi ska hinna med tåget.
Det finns två faktorer som har skyndat på processen.

Stöta på: möta någon/något fast man inte hade räknat med det.

Jag stötte på en gammal klasskompis på stan.
Var försiktig om du råkar stöta på ett vildsvin.

Komma igång: man gör något eller börjar göra något.

Det finns många skäl till varför det är svårt att komma igång med regelbunden träning.
Hur man kommer igång med att skriva en bok.

Skära ner: minska på något, t.ex. personal eller konstnader.

Jag måste skära ner på kaffekonsumtionen.
Volvo vill skära ner med 1250 anställda.

Stressa ner: bli lugnare.

Yoga är bra för att stressa ner efter jobbet.
Jag ska verkligen försöka stressa ner numera.

Byta om: sötta på sig andra kläder.

Hon har bytt om till en mycket färglad outfit.
Jag bytte om innan jag började måla.

Göra av med: använda, spendera.

Jag har gjort av med mycket pengar den här månaden.
Hur mycket vatten gör du av med under en dag hemma.

Gå ner: bli mindre eller lägre (t.ex. vikt, pris).

Vi ska vänta till jul så hoppas priset har gått ner lite.
Många har frågat mig hur jag gick ner i vikt.

Gå upp: motsatsen till gå ner.

Priset på bensin har gått upp med fem öre litern.
Han gick upp nio kilo i vikt på två månader.

Verb: sport och fritid

Vi använder olika verb för olika sporter.
Åker använder när vi "åker på något", t.ex. skidor.
Spelar använder vi med bollsporter (också för spel t.ex poker och instrument).
Annars använder vi tränar eller häller på med eller går på.

Åka: köra någonting.

Jag åker skidor/slalom/skridskor.

Spela: hålla på med en sport.

Jag spelar fotboll/basket/badminton/tennis...

Träna: göra något många gånger för att bli bättre, t.ex. i en sport.

Vi ska träna innebandy i kväll.
Jag tränar karate/golf.

Hålla på med: göra något just nu eller just då

Jag håller på med yoga/styrketräning/gympa.

Gå på: hålla på med något organiserat, t.ex. deltagare eller publik

Jag går på kurs/gym/bio.
Hon vill börja gå på boxning.

Leka:  göra något för att det är roligt t.ex. barn lekar.

Hon vill inte leka med sin syster längre.

- Vad gör du på fritiden?
- Jag spelar badminton.

- Vad höll du på med för sporter när du var ung?
- Jag hade många intressen. Jag spelade basketboll och tränade boxning.
  Jag åkte skidor nästan varje vintern.

Imperativ	Presens	Preteritum	Supinum	Infinitiv
spela	spelar	spelade	spelat	spela
åk	åker	åkte	åkt	åka
träna	tränar	tränade	tränat	träna
håll	håller	höll	hållit	hålla
gå	går	gick	gått	gå
lek	lekar	lekte	lekt	leka

Tidsprepositioner - hur ofta och hur länge?

Hur ofta?

1. Per + obestämd form kan användas om alla tider. Före natt kan man bara använd per.
Jag motionerar tre gånger per vecka.
Jag vaknar flera gånger per natt.
2. I + bestämd form kan användas om alla tider utom året, dagen och dygnet samt natt.
Jag springer två gånger i veckan.
Några gången i månaden rider hon en kompis häst.
3. Om används före året, dagen och dygnet.
Minst fem gånger om året åker jag skidor.
Han tar två tabletter om dagen.
4. I uttryck som svarar på frågan hur ofta? Kan man också använda presenteringordet varje istället för preposition.
Jag vaknar flera ganger varje natt.
Jag motionerar tre gånger varje vecka.

Hur länge?

1. I änvands vanligen om tidsperioder. I kan ersättas med under eller strykas helt.
Jag spelar badminton i 40-50 minuter.
Jag har bott i Ireland i 2 år.
2. På används:
• När något inte händer under en viss tid.
Jag har inte sovit på tre nätter.
Jag har inte sett mina syskon på 2 månader.
• När det gäller hur lång tid som behövs.
Jag lär mig prepositionerna på två veckor.
Han springer 5 km på 40 minuter.
• Efter superlativ och ordningstal.
Det är det bästa du har gjort på tio år.
De grälade för tredje gången på en vecka.
3. Sedan, alltsedan och änsa sedan används när man talar om när något som fortfarande pågår.
Jag har bott i Dublin sedan 2009.
4. Till används när man talar om en tidsgräns.
Jag bodde i Istanbul till 2007 (men då flyttade jag därifrån).

Språken i Norden

De nordiska språken är svenska, norska, danska och isländska. Svenskar, norrmän och danskar kan tala med varandra på sitt eget språk om de vill. Nästan alla ord är lika, men inte uttalet och stavningen. Många islänningar förstår också något annat nordiskt språk.

Svenska, norska, danska och isländska är, liksom t.ex. engelska, tyska och nederlänska, germanska språk.

I Finland talar man finska och svenska. Finska är inte släkt med de andra nordiska språken. Ungefär 300000 människor har svenska som modersmål, men många fler talar eller förstår svenska. I skolan läser man båda språken.

I Sverige finns det några hundra tusen invandrare som talar finska. Vid gränsen mot Finland och i norra Sverige har man alltid talat finska.

Samiska talar en minoritet - samerna - i Sverige, Norge och Finland. Samiska är släkt med finska.

uttal: ett sätt att uttala ljuden i ett språk.   (pronouncíation)
stavning: hur man stavar ett visst ord.       (spelling)
släkt med: lik någon/något eftersom de har samma ursprung.  (related to)
ungefär: kanske lite mer eller lite mindre
gränsen: en tänkt eller markerad linje mellan två länder.

Från: Fokus på Sverige

Bisatser

Bisatser har alltid samma ordfjöld. Positionsschemat är:

bi-ord	subjekt	satsadv	p-verb	i/s-v.	part	objekt	pred.	adv.
Fastän	jag	aldrig	(hade)	sett		huset		förr ...
... om	de	ofta	brukar	kalla		honom	Lasse.
... att	flickan		höll		av	sin vän.

Regler:

• Bisatsen börjar med ett bisatsord.
Eftersom alla var hemma igår.
• Subjektet står alltid efter bisastsordet.
Eftersom alla var hemma igår.
• P-verbet står alltid efter subjekt och eventuellt satsadverbial, direkt före i/s-verbet. I huvudsatser står p-verbet alltid på andra platsen.
Bisats: Eftersom jag inte ville gå ut igår.
Huvudsats: Jag ville inte gå ut igår.
• Satsadverbialet står alltså före p-verbet i bisatser. Inte är det vanligaste satsadverbialet.
Trots att han inte ringde.
• I bisatser kan man stryka har/hade före supinum.
Han visste att hon (hade) läst boken.

Att-bisatser

1. Att är det vanligaste bisatsordet. Att-bisatser är ofta object, och de hör ihop med verb som uttrycker ett påstående, t.ex. anse, be, berätta, hävda, höra, konstatera, kräva, känna, mena, påstå, se, säga, tala om, tro, tycka och veta.
Han sade att det skulle bli regn.
2. Att bisatser kan också vara subjekt och objectadverbial.
subject: Att det regnar spelar ingen roll.
objectsadverbial: Har du tänkt på att det inte regnar längre?
3. Att uttalas alltid som det stavas när ordet är bisatsord. (Att före infinitiv som ofta uttalas "å".)
4. Man kan stryka att efter tro och tycka.
Jag tror (att) han kommer.
Tycker du (att) vi ska gå hem nu?
5. I tal man ha huvudsats-ordföljd efter att.
Hon sa att igår var hon inte hemma.
6. Satsförkortning: Efter alla former av be, höra, känna och se kan man förkorta bisatsen till objekt + infinitiv. 
Jag såg att han grät. = Jag såg honom gråta.
Kan du be att de kommer? = Kan du be dem komma?
7. Satsförkortning: Efter alla former av anse kan man förkorta bisatsen till objekt + (vara) + adjecktiv (+ substantiv).
Jag ansåg att han var artig. =  Jag ansåg honom (vara) artig.
Anser du att din bil är bäst? =  Anser du din bil vara bäst?
Anser han att hans egen bil är bäst? =  Anser han sin egen bil vara bäst?

Om-bisatser

Bisatsordet om inleder objektsbisatser efter verb som uttrycker en fråga eller en osäkerhet, t.ex. fråga, inte veta, tveka och undra.

Jag undrar om Anika bor här.
Jag vet inte om Annika bor här.
Han frågade mig om Annika bodde där.

I frågor används om efter veta.

Vet du om Annika bor här?

Nästa: Adverbialsbisatser

Hämtad direkt från: Svensk grammatik och ordbildning

Prepositioner - i och på

	i	på
Hus	i ett hus i en affär i en våning i en kyrka gå i skolan gå i kyrkan	på operan på bio på teater på posten på banken på sjukhuset på en fabrik på ett kontor
Rum	i vardagsrummet i hallen i köket	på toaletten
Geografi	i Sverige (land) i Stockholm (stad) i Åkarp (by) i Skåne (region, distrikt)	på Kungsgatan (gata, väg) på torget på Sicilien (ö) på Mount Everest (berg)
Övrigt	i stan i parken i skogen ont: i magen, i benet, i ryggen ...	på landet på slätten på kusten på kyrkogården på lekplatsen (alla platser)
Konkret	i sängen i handen i väskan	på sängen på handen på bordet