Partikelverb - känna

Det är dags för vårt andra inlägg om partikelverb. Idag skriver vi om verbet känna.

Kom ihåg att partikeln är alltid betonad, vilket skiljer den från vanliga prepositioner, adverb etc. Betoningen har vi markerat med ' direkt framför partikeln. Några övningar följer snart i vårt nästa inlägg.

känna 'till något

veta att något finns eller är på ett vist sätt.

- Känner du till någon som talar turkiska?

känna igen någon/något

veta att man har sett någon/något förrut .

- Eva kände igen Håkan från språkkursen hon gick förra vintern på Folkuniversitetet .

känna igen någon på något

veta vem någon är därför att man kommer ihåg något speciellt hos honom/henne.

- Jag kände igen honom på rösten.

känna igen sig

veta var man är  (därför att man har sett platsen förrut).

- Var är vi? Jag känner inte igen mig.

känna 'på något

uppleva något.

- Farfar kände på mycket roligt i sitt liv.

känna på något

undersöka något med händerna.

- Hon kände försiktigt på svullnaden.

känna 'på sig något

tro, vara ganska säker på att något ska hända.

- Hon kände på sig att hon skulle bli sjuk.

Partikelverb - komma

Vi har redan förklarat hur partikelverb fungerar och att det inte räcker att förstå varje ord för sig, när man vill använda partikelverb på ett rätt sätt.
Verben lägga, se, komma och känna till exempel, följas gärna av prepositioner eller adverb.

I detta inlägg kommer vi skriva om verbet komma. Detta partikelverbet kan vara svårt att lära sig eftersom även samma partikelverb kan ha olika betydelse.
Kom ihåg att partikeln är alltid betonad, vilket skiljer den från vanliga prepositioner, adverb etc. Betoningen har vi markerat med ' direkt framför partikeln. Några övningar följer snart i vårt nästa inlägg.

komma 'av sig

inte förtsätta prata eller göra något, t.ex. för att man har blivit störd.

- Skådespelaren kom av sig när publiken började skratta åt honom.

komma bort

(1) åka till en annan plats.

(2) försvinna

- Jag måste komma bort ett tag och villa upp mig. (1)
- Mina nycklar har kommit bort.  (2)

komma 'på

(1) komma ihåg, kunna ta fram något ur minnet.

(2) upptäcka något.

- Jag kan inte komma på vad han heter. (1)
- Efter ett tag kom vi på hur ugnen fungerade. (2)

komma 'över något

inte längre vara ledsen eller besviken över något.

- Hon hade svårt att komma över sin hunds död.

komma överens

(1) bestämma något tillsammans, enas.

(2) vara vänner och fungera bra tillsammans.

- Vi kom överens att flytta tillbaka till Irland. (1)
- Vi kommer mycket bra överens. (2)

komma igen

(1) komma tillbaka.

(2) börja kämpa en gång till (vardagligt).

- Katten kom aldrig mera igen. (1)
- Kom igen nu grabbar! Kom igen! (2)

Språkresan: ett ord betyder så mycket

Lång eller kort vokal?

Ett ord uttalat på olika sätt kan ha olika betydelser. Till exempel om jag vill säga att jag kommer från Polen, behöver jag vara extra försiktig hur uttalar jag landets namn.

Antingen blir det en lång vokal med kort konsonant och då säger jag verkligen att jag kommer från Polen eller blir det en konsonant-kombination med kort vokal istället: "pollen". Uttalar jag "Polen" som "pollen", tycker de mesta att jag pratar om någon typ av allergi mot växters pollen.

Beroende på hur ordet uttalas, har alltså Polen/pollen/pålen många betydelser:

Polen (lång vokal /o:/ och betoningen på "po"):

Ett land i nordöstra Centraleuropa med en lång historia.

Polens huvudstad heter Warszawa och är den största staden i landet.

Pollen (kort vokal /o/ och vi betonar lite mer "ll")

Växters medel för förökning; frömjöl.

Under vår och sommar är pollen en vanlig allergen och kan därmed orsaka pollenallergi.
Omkring 20 procent av svenska befolkningen har någon typ av pollenallergi.

En påle (längre vokal /å:/ med betoningen på "le")

En stock eller stång, oftast nedkörd i marken.

Pålen som man dansar runt på midsommarafton kallas för midsommarstången.

Svårigheter att uttala lång och kort vokal är relativt vanliga; ofta uttalas en betonad vokal som ett mellanting mellan lång och kort.

Att prata svenska med en brytning är en del av min verklighet. Men jag känner mig ganska stolt över det att jag läser nytt språk i 30-årsåldern.
Det borde vi alla vara. Språkresan är lång med många svårigheter som man får på köpet men glädje och fröjd till slut är störst. Det är värt det.