Valborg är en årlig högtid
som
firas
i Estland, Finland, Lettland, Sverige, Tjeckien
och Tyskland den 30 april eller 1 maj. Traditionen grundar sig på
den Heliga Valborgs kult,
mot häxor
och onda
andar, som uppstod speciellt efter hennes död 779.
På många platser i Finland och Sverige firas helgen genom att bränna bål och på vissa platser med fyrverkerier och smällare. På hednisk tid firade man i Norden en äldre högtid som var kopplad till de döda. Gränsen mellan de levande och de döda ansågs vara svagast under just denna natt. De flesta svenskar firar inte heliga Valborg, utan våren och firandet går längre tillbaka i tiden än kristendomen. Eldar tändes inte mot häxor utan för att bränna det gamla och ge plats för det nya. När Sverige blev kristet på 1000-talet byggde de kristna kyrkor på den gamla religionens högtidsplatser och gjorde om våra högtider till kristna. Vårdagjämningen faller in på en annan dag. Antagligen är dagen flyttad av de kristna för att stämma med Valborgs historia.
Vårens dag
Förr i världen räknade man att vintern slutade och våren började just på valborgsmässoafton. Dagen efter 1:a maj skulle man släppa ut djuren på bete. Så nu gällde det att skrämma bort allt farligt som häxor, spöken, troll och rovdjur. Därför tände man stora eldar på valborgsmässoafton. Man passade också på att dansa runt elden och ha roligt. När vi idag firar valborgsmässoafton är det vårens ankomst vi hälsar med eldar, sång, tal och dans. Många har nu "vår städat" i sina trädgårdar och gjort det fint i rabatten, det överflödiga eldas nu upp. Det råder en speciell stämning runt elden den här kvällen.
I universitetsstäderna Uppsala och Lund, firar man extra mycket, studenterna har sina vita mössor på sig. Staden är full med människor som vill titta på studenternas firande. Många som 100,000 personer rör sig så på gatorna i Uppsala vilket gör Valborg till den största studenthändelsen i Europa och ett av de största evenemangen i Norden. Att fira in våren med champagnefrukost, körsång och bal är en populär tradition sedan hundra år tillbaka. Idag engagerar evenemanget båda stora och små med olika aktiviteter under hela dagen.
Utdrag av denna artikeln.
Bilder, 2010 ©erhan
andar, som uppstod speciellt efter hennes död 779.
På många platser i Finland och Sverige firas helgen genom att bränna bål och på vissa platser med fyrverkerier och smällare. På hednisk tid firade man i Norden en äldre högtid som var kopplad till de döda. Gränsen mellan de levande och de döda ansågs vara svagast under just denna natt. De flesta svenskar firar inte heliga Valborg, utan våren och firandet går längre tillbaka i tiden än kristendomen. Eldar tändes inte mot häxor utan för att bränna det gamla och ge plats för det nya. När Sverige blev kristet på 1000-talet byggde de kristna kyrkor på den gamla religionens högtidsplatser och gjorde om våra högtider till kristna. Vårdagjämningen faller in på en annan dag. Antagligen är dagen flyttad av de kristna för att stämma med Valborgs historia.
Vårens dag
Förr i världen räknade man att vintern slutade och våren började just på valborgsmässoafton. Dagen efter 1:a maj skulle man släppa ut djuren på bete. Så nu gällde det att skrämma bort allt farligt som häxor, spöken, troll och rovdjur. Därför tände man stora eldar på valborgsmässoafton. Man passade också på att dansa runt elden och ha roligt. När vi idag firar valborgsmässoafton är det vårens ankomst vi hälsar med eldar, sång, tal och dans. Många har nu "vår städat" i sina trädgårdar och gjort det fint i rabatten, det överflödiga eldas nu upp. Det råder en speciell stämning runt elden den här kvällen.
I universitetsstäderna Uppsala och Lund, firar man extra mycket, studenterna har sina vita mössor på sig. Staden är full med människor som vill titta på studenternas firande. Många som 100,000 personer rör sig så på gatorna i Uppsala vilket gör Valborg till den största studenthändelsen i Europa och ett av de största evenemangen i Norden. Att fira in våren med champagnefrukost, körsång och bal är en populär tradition sedan hundra år tillbaka. Idag engagerar evenemanget båda stora och små med olika aktiviteter under hela dagen.
högtid -en:
en
fest då man firar något allvarligt och viktigt, t.ex. jul, påsk.
(festival)
fira -r, -de, -t: ha fest för att något trevligt har hänt eller för att något fyller år. (celebrate)
grunda sig på -r, -de, -t: bero på något. (based on)
häxa -n, -or, -orna: en elak kvinna som kan trolla. (witch)
ond (ont, onda): elak och som vill att andra människor ska lida. (bad)
anda -n, -or: en känsla eller stämning. (spirit)
uppstå -r, uppstod, uppstått: plöstligt komma eller börja. (start)
bränna -er, brände, bränt: skada något med eld eller för stark värme. ( burn)
bål -et: en stor eld. (bonfire)
fyrverkeri -et, -er, -erna: raketer som exploderar och bildar vackra, lysande mönster på himlen. (fireworks)
smällare -n: ett litet rör med krut som smäller högt när man tänder det. (firecracker)
hednisk tid: tiden före kristendomen. (pagan times)
vara kopplad till: höra ihop med det andra. (connected with)
anse -r, ansåg, ansett: tycka något.
vårdagjämning -en, -ar: det dygn på våren då dagen och natten är lika långa. (spring equinox)
stämma -er, -de, -t: passa ihop. (reconcile)
räkna -r, -de, -t: tycka att någon är något. (reckon)
valborgsmässoafton -en: kvällen den 30 april då man firar att vintern är slut. (walpurgis)
släppa ut -er, -te, -t: låta något komma ut. (let out)
passa på -r, -de, -t: ta chansen när det finns.
gälla -er, -de, -t: vara något som man kan använda. (intended for)
skrämma bort -er, -de, -t: göra någon rädd. (frighten away)
spöke -t, (några spöken, spökena): en död människas ande som man kan se. (ghost)
rovdjur -et: ett djur som dödar och äter andra djur. (predatory animal)
överflödig: som inte alls behövs. (unnecessary)
råda -er, -de, rått: vara eller finnas. (det råder = there is)
stämning -er: en känsla som finns bland en grupp manniskör. (mood, atmosphere)
mössa -n, -or: ett klädesplagg av t.ex. tyg som man har på huvudet. (cap)
evenemang -et: en stor händelse. (event)
fira -r, -de, -t: ha fest för att något trevligt har hänt eller för att något fyller år. (celebrate)
grunda sig på -r, -de, -t: bero på något. (based on)
häxa -n, -or, -orna: en elak kvinna som kan trolla. (witch)
ond (ont, onda): elak och som vill att andra människor ska lida. (bad)
anda -n, -or: en känsla eller stämning. (spirit)
uppstå -r, uppstod, uppstått: plöstligt komma eller börja. (start)
bränna -er, brände, bränt: skada något med eld eller för stark värme. ( burn)
bål -et: en stor eld. (bonfire)
fyrverkeri -et, -er, -erna: raketer som exploderar och bildar vackra, lysande mönster på himlen. (fireworks)
smällare -n: ett litet rör med krut som smäller högt när man tänder det. (firecracker)
hednisk tid: tiden före kristendomen. (pagan times)
vara kopplad till: höra ihop med det andra. (connected with)
anse -r, ansåg, ansett: tycka något.
vårdagjämning -en, -ar: det dygn på våren då dagen och natten är lika långa. (spring equinox)
stämma -er, -de, -t: passa ihop. (reconcile)
räkna -r, -de, -t: tycka att någon är något. (reckon)
valborgsmässoafton -en: kvällen den 30 april då man firar att vintern är slut. (walpurgis)
släppa ut -er, -te, -t: låta något komma ut. (let out)
passa på -r, -de, -t: ta chansen när det finns.
gälla -er, -de, -t: vara något som man kan använda. (intended for)
skrämma bort -er, -de, -t: göra någon rädd. (frighten away)
spöke -t, (några spöken, spökena): en död människas ande som man kan se. (ghost)
rovdjur -et: ett djur som dödar och äter andra djur. (predatory animal)
överflödig: som inte alls behövs. (unnecessary)
råda -er, -de, rått: vara eller finnas. (det råder = there is)
stämning -er: en känsla som finns bland en grupp manniskör. (mood, atmosphere)
mössa -n, -or: ett klädesplagg av t.ex. tyg som man har på huvudet. (cap)
evenemang -et: en stor händelse. (event)
Utdrag av denna artikeln.
Bilder, 2010 ©erhan